Månadens porträtt - december 2010
Adam Nilsson
Adam Nilsson fotograferad vid öppna spisen
Månadens porträtt i december är Adam Nilsson från GR Utbildning och Skolbibliotekscentralen i Göteborg, en veteran i skolbibliotekssammanhang som har varit involverad i både nationella, regionala och lokala skolutvecklingsprojekt. Här berättar han om sin bakgrund, om sitt liv både i och utanför skolbiblioteksvärlden och om sina visioner för Sveriges skolbibliotek.
Adam, det känns som om du "alltid" har funnits i skolbiblioteksvärlden, men så är det naturligtvis inte? Berätta lite om din bakgrund!
- Jag är uppvuxen i en idrottsfamilj i Örnsköldsvik, där far var murare och mor servitris och jag har därmed provat väldigt många sporter, men mest utförsåkning och gymnastik. Som tolvåring flyttade jag med familjen till Göteborg. En kulturkrock uppstod för den lille pojken som jag då var. I sinom tid läste jag bland annat filosofi, pedagogik och sociologi vid Göteborgs universitet.
Därefter utbildade jag mig till bibliotekarie och var färdig 1977. De första 10 åren arbetade jag på olika bibliotek: skolbibliotek, integrerade bibliotek, gymnasiebibliotek och folkbibliotek. 1988 blev jag barnbibliotekskonsulent med fokus på skolbibliotek, på dåvarande länsbiblioteket för Göteborgs och Bohus län.
Skolbibliotekscentralen i Göteborg blev nästa anhalt. Den var då nedläggningshotad som många andra centraler i Sverige, men vi lyckades övervintra och utvecklas. Under slutet av 1990-talet fördes olika förhandlingar om skolbibliotekscentralens placering, uppdrag och liknande, som bland annat landade i att GR Utbildning sedan hösten 1999 har köpt del av min skolbibliotekskonsulenttjänst på Skolbibliotekscentralen.
Berätta gärna lite om Helvetesgapet och annat som känns viktigt att lyfta fram i din erfarenhet?
- Ganska omgående när jag hade börjat arbeta med skolbiblioteksfrågor på GR Utbildning träffade jag på Jan-Andersson, en känd "skolbiblioteksrektor" från Örkelljunga, som nu hade börjat arbeta på Tjörn, en av Göteborgsregionens kommuner. Han och jag började smida planer om ett stort skolutvecklingsprojekt med fokus på skolbiblioteksverksamhet. Vi ville helt klart höja statusen för skolbibliotekens verksamhet som verktyg för lärandet och vi ville få igång forskning på området. Dessutom fanns det då inte så mycket skrivet om skolbibliotek på svenska, förutom av professor Louise Limberg.
Vid den tiden drev jag också tillsammans med Kultur i Väst, regionbiblioteket och lärarutbildningen vid Göteborgs universitet tre stycken 10-poängskurser om skolbiblioteksverksamhet. Det var också samtidigt som dåvarande Skolverket startade projekt Språkrum, som senare flyttades över till Myndigheten för skolutveckling (MSU). Språkrum gav oss senare uppdrag att genomföra Helvetesgapet. Mål för Helvetesgapet var dels att stimulera och stödja en utvecklingsprocess utifrån skolornas egna behov, erfarenheter och förutsättningar och dels att skräddarsy en kompetensutveckling för varje deltagande skola.
Vi ville öka medvetenheten om och lyfta fram kunskapen om skolbiblioteket som verktyg för lärandet och skolutvecklingen. De medel vi arbetade med var a) tid för pedagogiska samtal för många lärare på respektive skola, b) dokumentation som redskap för skolans gemensamma tankar och att ge andra intresserade möjlighet att följa processen och utvecklingsarbetet och c) lärande: lärarnas, bibliotekariernas, rektorernas och elevernas. För att få igång Helvetesgapets forskningsspår sammanförde vi nyss nämnda Louise Limberg och professor Mikael Alexandersson, nu dekan vid lärarutbildningen i Göteborg. Textflytt och sökslump heter deras forskningsrapport. Projektledarnas rapport blev Tid för lärande. Vi dokumenterade också projektet i en videofilm med intervjuer av olika medverkande.
Om jag kort skall försöka sammanfatta genomförandet av hela Helvetesgapet måste det handla om kraften i det fria reflekterandet och att en skola inte utvecklas om inte skolans rektor själv tar ansvar för dess utveckling. Därav uttrycket "Inte utan min rektor". BTJs nya bok Skolbibliotekets möjligheter kan man säga sammanfattar Skolverkets och MSUs olika satsningar på skolutvecklingsprojekt under 2000-talet från Helvetesgapet till och med SökaSpråkaLära, Smile och Många Smile.
Varför namnet Helvetesgapet? Utgångspunkten var att varför förstår inte skola och bibliotek att de behöver varandra. De behöver talas vid. När Ronja och Birk började tala med varandra i boken Ronja rövardotter hoppade de över Helvetesgapet och tvingade de två kulturer att mötas, som visserligen var två rövarkulturer.
Om vi hoppar till idag, vilka är dina viktigaste arbetsuppgifter på GR utbildning och Skolbibliotekscentralen?
- Att på alla möjliga sätt försöka förändra attityder och värderingar om vad ett skolbibliotek och dess verksamhet är och kan bli bland skolfolk, allt ifrån lärarbibliotekarier och pedagoger till skolledare och politiker. Det kan ske genom kurser och konferenser, träffar med skolors ledningsgrupper och arbetslag och liknande, men också via olika nätverk som jag medverkar i.
Sedan fyra år har jag ett sanktionerat skolbiblioteksnätverk inom GR (Göteborgsregionen = 13 kommuner = Storgöteborg). De som medverkar i nätverket är utsedda av kommunernas utbildningschefer. Vi har på olika sätt försökt påverka lärarutbildningen i Göteborg att ta upp skolbiblioteksfrågan i grundutbildningen dels för studenternas lärande, men också hur de skall utveckla metoder för hur lärare kan arbeta med sina kommande elever genom skolbiblioteket. Nätverket har skrivit skrivelser till lärarutbildningen och försökt samarbeta med pedagogiska biblioteket, men utan någon större framgång. Om bibliotek tas upp i lärarutbildningen beror det helt lärarutbildarens eller den kursansvariges intresse. De senaste åren har vi ändrat fokus lite och arbetat med att utveckla det vi gör när vi tar emot VFU-studenter på skolbiblioteken, på SBC och på GR Utbildning.
Nu senast har nätverket kartlagt vad som står om skolbiblioteksverksamhet i kommunala biblioteksplaner och skolplaner för att presentera detta för GR-kommunernas utbildningschefer inför nya skollagens sjösättning 2011 - ha tillgång till skolbibliotek. Inom Göteborg har jag också ett nätverk med "skolbibliotekarier" och medverkar i flera andra till exempel Barn och ungdomskulturgruppen och KULF/Kulis-nätverket. Nyligen blev jag representant för Sveriges skolbibliotekscentraler i Nationella skolbiblioteksgruppen.
Madeleine Hjort och Adam Nilsson på möte med Nationella skolbiblioteksgruppen på Skolinspektionen 4 november 2010.
Vad är det roligaste med ditt jobb som projektledare på GR Skolbibliotek o Skolbibliotekscentralen?
- Alla kan lära och utvecklas och därmed förändra sin och andras yrkessituation. Detta var något som jag lärde mig mycket av under Helvetesgapet, men också ser i mitt vardagsarbete. Ett tydligt konkret och känt exempel på detta var när Fiskebäcksskolan blev årets skolbibliotek 2004. Cirka fem, sex år innan kom skolans lärarbibliotekarie, med tre timmars nedsättning i tjänsten, till mig som konsulent för att bolla tankar om sitt skolbibliotek och dess utveckling. Där började en process som involverade rektor och hela skolans personal och vid tidpunkten för nämnda pris hade man en bibliotekspedagog på 75 % och en IT-pedagog på 75 % för att sköta skolans bibliotek, inklusive läromedel.. Snacka om förståelse, lärande och attitydförändring till skolans biblioteksverksamhet.
Vad betyder det att Skolbibliotek Väst (SBV) numera finns som nätverk i er region?
- Det är kanon! Sedan lång tid tillbaka hade jag och min älskade kollega på Kultur i Vät (KIV) Regionbiblioteket, Malin Koldenius, fått förfrågningar om att starta Skolbibliotek Väst (SBV), men vi har avböjt att driva en sådan intresseförening på grund av att vi ville få in nya och yngre förespråkare för skolbibliotek här i väster. Inte så att vi var negativa, vi skulle ju självklart stötta och stödja ett SBV.
Jag kommer i detta sammanhang ihåg att jag och en kollega från Skolbibliotekscentralen (SBC) var med om att hjälpa SBVs ordförande Fredrik Ernerot att starta upp sitt skolbibliotek på Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered. Sedan gick Fredrik en 10-poängskurs tillsammans med mig och Malin. Fredrik gjorde också klart vid föreningsstarten att SBV skulle agera i en 2.0 värld, alltså modernt. Förutseende och bra! Nu är Fredrik en skolbibliotekskändis och har flera nationella uppdrag och allt har hänt på ca 6 år. Toppen!
Varför är skolbibliotek så viktiga?
- Repris. Alla kan lära och utvecklas och det är endast i skolbiblioteket som en skola samlar alla de olika verktyg som behövs för lärande eftersom vi lär på olika sätt. Daisy för lässvaga är endast ett exempel. Ett annat är specialpedagogisk IT: ett skoldatatek syftar till att stödja pedagoger som arbetar med elever som har l äs- och skrivsvårigheter/dyslexi och ADHD. Skoldatateket medverkar till att utveckla kompetens och arbetsmetoder i syfte att ge dessa elever bättre möjligheter att nå målen i skolan.
En sak man oftast inte talar om så mycket är att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att olika läromedel, media, IT-verktyg etcetera samlas i skolbiblioteket.
Vilken är den största utmaningen för dagens skolbibliotek?
- Skolbibliotekens bemanningsfråga måste lösas. En skolbiblioteksverksamhet sköter inte sig själv och går inte att sköta med vänster hand. Det innebär att en korrigering mentalt måste göras hos skolans personal och tillsammans med rektor. Alltså jag tycker att skolans bästa pedagog skall sköta biblioteket. Med andra ord bryr jag mig inte om ifall biblioteket sköts av en lärar- eller skolbibliotekarie. Kan en sådan attitydförändring till skolbiblioteksverksamhet göras tror inte jag att det är så svårt omprioritera inom skolans budget till förmån för bemanningen av skolbiblioteket. Inte utan min rektor!
En annan utmaning är naturligtvis det digitala i 2.0 världen. Alltså varför och hur och när skall de olika digitala verktygen användas i lärprocessen och kunskapsbildningen.
En tredje, som också pågår, är att utveckla samarbetet lärare och bibliotekarie. Själv tycker jag att ett team bestående av exempelvis skolbibliotekarie, specialpedagog och IKT- pedagog borde sköta skolbiblioteksverksamheten på en skola, med ledningens aktiva stöd. Naturligtvis blir det här viktigt att skapa en gemensam kunskapssyn på skolan.
Hur ser du fram emot 2011 när det gäller skolbiblioteken i din region?
- Som jag tidigare har nämnt om biblioteksplaner i Göteborgsregionen: Förhoppningsvis kommer den nya skollagen - att ha tillgång till skolbibliotek - att göra att de lokala skolplanerna förändras till det bättre när de nu skall ses över eller måste ses över.
I Göteborgs kommun, som är mer än 50 % av Göteborgsregionen, är biblioteksplanen efter remissbehandling nu äntligen tagen i kulturnämnden och väntas inom kort att komma upp i Kommunfullmäktige. När planen väl är tagen där och den nya skollagen sjösatts hoppas jag det blir fart på utvecklingen, ty där står en hel del om såväl skolbibliotek som skolbibliotekscentral. Som många vet skall Göteborgs 21 stadsdelar efter nyår bli 10 stycken och i en stadsdel, Tynnered, pågår ett utvecklingsprojekt med fokus på skolbibliotek. Detta projekt kan på sikt bli modell för en uppryckning för hela Göteborg.
Kommer det att finnas skolbibliotek om 20 år eller blir de "utkonkurrerade" av internet?
-
Nej jag tror att skolbiblioteken kommer att finnas kvar, i alla fall om de lyckas med att integrera IKT i sin verksamhet. Då kan skolbiblioteken bli härliga verkstäder för kunskapsbildning. Den skönlitterära boken kommer inte att försvinna, men kanske ta lite andra former som vi redan ser idag. Däremot kan jag tänka mig att fackboken kan komma att bli utkonkurrerad.
Tack Adam och nu kommer några mer personliga frågor. Vem är din favoritförfattare?
-
Jag har haft många genom åren och erinrar mig att mina arbetskamrater på GR Utbildning "tvingade" mig att spekulera vem som skulle bli nobelpristagare ett år. Vid den tiden läste jag igenom Ohran Pamuks produktion och tippade honom och han fick priset. Det är enda gången jag fått rätt.
Under det senaste året har jag träffat många yngre läsare som rekommenderat japanen Haruki Murakami, så i somras läste jag igenom hans översatta böcker. Men just nu har jag den unga tyskan Juli Zeh som favorit. Lånade hennes senast översatta idag 16 november 2010, Corpus Delecti. Gabriella Håkansson är en annan svensk författare som jag gillar och jag längtar efter en ny skönlitterär bok av henne.
Vilken är din senast lästa bok?
-
Jesper Huor: I väntan på talibanerna: Afghanistan inifrån.
Ni har väldigt fina och uppdaterade webbsidor på GR Skolbibliotek! Nu undrar jag om du har någon favoritwebbplats?
-
Senaste året har jag läst nästan allt på www.skolaochsamhalle.se, en webbtidning, som jag tycker nästa alltid har både ett brett och djupt innehåll i sin syn på relationen mellan skolan och samhälle, från förskolan till lärarutbildning, ledarskap, politik och forskning. Men den är inte interaktiv och är det sådana du tänker på måste jag säga pass...
Bland arbetskamraterna på GR Utbildning känner jag mig verkligen som en digital invandrare. Ingen bra fråga till mig alltså, men Pauli gymnasiebiblioteks webbplats gillade jag. Vi på skolbibliotekscentralen har nu under hösten en internutbildning i sociala medier, så frågan är för mig lite tidigt ställd. Puh! Teoretiskt är jag med, men inte riktigt praktiskt.
Och nu sista frågan: Vilke är ditt favoritbibliotek?
- Hulebäcksgymnasiets skolbiblioteksverksamhet har tilltalat mig ända sedan skolan startade och det har förvånat mig att de inte blivit årets skolbibliotek någon gång.
Tack Adam för din medverkan!
Intervjun gjordes av Anette Holmqvist, webbredaktör för Skolbibliotek.se och SkolbibliotekÖst.