Månadens porträtt - mars 2010
Åsa Andersson

Åsa Andersson på bokmässan i Göteborg 2009.
Månadens porträtt i mars är ordförande för Skolbibliotek Mitt: Åsa Andersson. Från att länge ha arbetat i ett integrerat folk- och skolbibliotek finns hon nu som barnbibliotekskonsulent i Östersund.
Vilken är den största utmaningen för dagens skolbibliotek, tycker du?
– Jag kan nog bara svara för hur det ser ut för skolbiblioteken i min region. En stor utmaning är arbetet i de integrerade folk- och skolbiblioteken. Hur får man formen att fungera? Den frågan har man väl ställt sig sedan man började slå ihop verksamheterna… Den andra utmaningen tror jag är att få politiker och skolledare att förstå vikten av kompetent bemanning av skolbiblioteken. Som det ser ut i dag kommer den nya skollagen inte att säga något om detta.
Hur tror du att skolbiblioteken kommer att se ut i framtiden?
– Jag hoppas och tror att skolbiblioteken i framtiden kommer att vara den naturliga pedagogiska resurs i skolan som de kan och ska vara. Jag tycker att både rummet och bibliotekarien är viktig. Jag ser skolbiblioteket både som ett ställe för få andrum och ett dagligt verktyg i elevernas skolarbete. Utseende och inriktning förändras också med elevernas ålder. Ett gymnasiebibliotek fungerar inte på samma sätt som ett bibliotek för elever i årskurs F-6.

Åsa Andersson, Christer Holmqvist och Fredrik Ernerot diskuterar Framtidens skolbibiotek på bokmässan 2009.
Vad är det roligaste med ditt arbete?
– Det roligaste med att arbeta i integrerade folk- och skolbibliotek, jag har aldrig jobbat i ett renodlat skolbibliotek, är mötet med eleverna. För mig har mötet med särskoleeleverna varit det allra största. Dessa elever har en särskild förmåga att öppna ens ögon för nya sätt att se på världen.
Har du en skolbiblioteksrelaterad händelse du minns på lager? Det kan vara som elev eller som bibliotekarie…
– Jag har många fina minnen som bibliotekarie i integrerade folk- och skolbibliotek. Minns några stökiga killar som gick i nian i Matfors. De ställde till med små bus, satt alltid och hängde vid internetdatorerna och var allmänt störande. Men vi fick en slags kontakt ändå och en dag kom de fram till disken och sträckte fram en teckning. ”Här ska du få se en riktig skoter” En mycket detaljerad och fin teckning var det och jag satte upp den på väggen bakom disken så att alla skulle kunna se. Pojkarna gick stolta därifrån.
Från min tid på Lugnviks bibliotek i Östersund har jag så många fina minnen att det är svårt att välja ut något speciellt. Just nu minns jag bara hur oerhört ledsna barnen var när beslutet om nedläggningen av biblioteket kom. Men de kommer snart att få ett fint skolbibliotek att glädjas åt.
Vi kan alla lära av varandra för att slippa uppfinna hjulet om och om igen. Har du ett handfast tips att sprida till oss andra i skolbibliotekssverige? Litet
eller stort spelar ingen roll!
– Ibland kan det kännas motigt att kunna nå alla lärare på skolan. Börja med någon som är intresserad och samarbeta tätt med den läraren. Jag lovar att det kommer att sprida sig så att nästan alla lärare vill samarbeta med biblioteket sedan. Så blev det när jag arbetade i Lugnvik.
Du har suttit med länge i styrelsen för Skolbibliotek Mitt. Hur länge har du varit ordförande? Vilken är en förenings viktigaste roll tycker du?
– Jag blev ordförande i Skolbibliotek Mitt hösten 2006. I styrelsen har jag suttit mycket längre. Tror det börjar bli åtta år snart… Det är liksom så roligt att det inte går att sluta.
Vår viktigaste roll har ett tag varit att protestera mot nedläggningar av integrerade folk- och skolbibliotek. Jag hoppas att vi kan få lämna det bakom oss en stund och fokusera på att stödja de bibliotek som finns kvar. Som jag ser det, är vår viktigaste uppgift att se till att det finns plats och tid för de många ensamjobbande skolbibliotekarier och lärarbibliotekarier att mötas, dela erfarenheter och på så sätt bli bättre och starkare i sin yrkesroll. Att skapa nätverk så att arbetet inte känns så ensamt längre.
I vårt område finns många integrerade folk- och skolbibliotek. Den biblioteksformen i sig är en stor utmaning. Vad är ett integrerat bibliotek och hur ska arbetet i ett sådant bedrivas på bästa sätt? Går det som ensam bibliotekarie att räcka till för både allmänhet och skola? Dessa frågor har jag många gånger ställt mig. Jag har inget enkelt svar mer än att det är svårt att föra samman två så olika verksamheter utan att ha klara riktlinjer för hur arbetet ska utföras. Drömmen om en folkbibliotekarie och en skolbibliotekarie som jobbar tillsammans på ett integrerat folk- och skolbibliotek känns långt borta.
Till sist, några små kuriosafrågor:
Vilken är din favoritförfattare?
– Vilken svår fråga! Men kanske svaret får bli Mikael Niemi ändå. Jag beundrar hans språk och orädda stil. En författare som vägrar fastna i ett fack.
Vilken är din senast lästa bok?
– Jo, Nesbös bok Rödhake. Mycket bra!
Den senast besökta webbplatsen? Minns du vilken?
– Barnens Polarbibliotek! Jag undersöker webbplatser för barn för ett projekt...
Åsa Andersson som Pippi Långstrump
Intervjun gjordes i februari 2010 av Jenny Engström, ordförande i Skolbibiotek Norr.