Månadens porträtt - januari 2010
Fredrik Ernerot
Fredrik Ernerot fotograferad på Skolforum i Älvjsö 2008. Foto: Anette Holmqvist
Månadens porträtt i januari handlar om Fredrik Ernerot, ordförande i Skolbibliotek Väst. Fredrik är skolbibliotekarie i ett specialskolbibliotek. Under de senaste åren har han också fått och åtagit sig olika uppdrag. Förutöver att vara ordförande i Skolbibliotek Väst är han också ledamot i ENSIL, medlem i Svensk biblioteksförenings arbetsgrupp för statistik och medlem i Skolverkets referensgrupp för skolbibliotek. Framtidsfrågor, skolbibliotekens och skolans uppdrag och de utmaningar som vi står inför, är saker som Fredrik funderar över i samtalet med Cecilia Bengtsson..
Hur ser din bakgrund ut, Fredrik?
– Den är lång och brokig, vill jag påstå. Långt innan jag började jobba i skolans värld, var det musik och teater som höll mig fast i sitt järngrepp. Så är det i viss mån fortfarande, men inte längre som aktiv musiker och skådespelare. Jag ägnade många år åt att turnera, både i Sverige och i Europa. Scenen har varit en stor del av min uppväxt, men även musikstudios, management och skivbolagsvärlden.
Med tiden föddes även intresset att föra olika kulturyttringar vidare till nya grupper, framför allt till barn och ungdomar. Jag utbildade mig därför till fritidspedagog, och tog min pedagogiska examen för exakt tio år sen. I början jobbade jag mycket med musik och drama för yngre skolbarn, men då musik, teater och litteratur hänger tätt samman för mig, tog jag även chansen att rusta upp skolans (ytterst vilande) bibliotek. Det var beläget i ett av de rum, som vid den tidpunkten användes som matsal.
Det första litteraturbeståndet som jag flyttade fick rensas från matrester, gafflar och gamla servetter. Väl inne i skolbyggnaden började jag genomföra en enkel utlåningsrutin, vid två tillfällen i veckan (då jag offrade mina förmiddagsraster till förmån för elevernas önskan om att få låna böcker). Det första halvåret existerade två utlåningspass i veckan, på 20 minuter vardera. Kön till skolbyggnadens ingång ringlade sig ständigt runt ena hörnet av skolan. Där stod elever och köade för att få komma in. De som inte lyckades komma in, skrevs upp på en lista, för att få behålla sin plats i kön till nästa 20 minuters pass, två dagar senare. Ibland kryper det i kroppen på mig när det gnälls och klagas på hur hopplöst allt är när det gäller skolbibliotekssituationen. Ni skulle ha sett ansiktena på de elever som, med en nyutlånad bok i handen klev ut ur skolbyggnaden, förbi sina kompisar, fortfarande köandes…
Sedan sex år tillbaka är jag skolbibliotekarie på grannskolan, och har med mitt konsultuppdrag på 50 % byggt upp en fullt fungerande verksamhet, helt från botten, med allt vad det innebär. Att skolbiblioteket är en del av en specialskola för döva och hörselskadade elever har satt extra prov på varje enskilt steg som har tagits genom åren. Därför kallar jag mig skolbibliotekarie i specialskolbibliotek.
Vad är det som driver dig och vilken är den röda tråden i det du gör?
– I grunden är det min inneboende tro på varje människas förmåga att utvecklas och bidra till att samhället och världen vi lever i blir en drägligare plats. Den röda tråden är och måste alltid vara MÖTET mellan människor. I mötet mellan människor omsätts kunskaper, skapas nya erfarenheter och nya kunskaper fylls på. I förlängningen formar just mötena människan, så att hon vågar handla, vilket är oerhört viktigt om samhället vi befinner oss i ska kunna utvecklas. Sen om möten och utveckling sker i ett skolbibliotek eller i mötet med den enskilda skolbibliotekarien, spelar inte så stor roll. Metoden för att få den röda tråden omkring möten och människor att bestå, är för mig, och det varje dag, John Lennons evighetsmantra ”Think global – Act local”!
Vilken är, enligt din mening, den största utmaningen för dagens skolbibliotek?
– Att få skolbiblioteket att räknas som en pedagogisk resurs i skolans värld. Jag blev väldigt upprymd av Skolverkets remiss på det kommande skollagsförslaget (2010), där just ”pedagogisk resurs/pedagogisk verksamhet” lyfts fram som det centrala för ett skolbibliotek i en modern skola. Jag blev likaså väldigt konfunderad när jag nu såg att just den delen exkluderats i den nyligen presenterade lagrådsremissen. Sen blev jag i och för sig inte speciellt överraskad, det kan jag inte påstå.
Det har under lång tid varit känsligt att koppla samman skolbibliotek med pedagogik, då pedagogiken är pedagogernas, alltså lärarnas huvudansvar. Det här i grund en stor fadäs, anser jag. För var kommer de flesta skolbibliotekarier i våra grundskolor ifrån idag? Just det, från den egna skolans personal och därmed är även skolbibliotekarien pedagog. Den verksamhet som bedrivs är därmed pedagogisk, alltså är skolbiblioteksverksamhet ett pedagogiskt uppdrag, eller?
Lite roligt blir det ändå. Det tycker i alla fall jag. Att vi sätter olika namn på samma sak, och det gång på gång. Utmaningen ligger därmed i att få olika beslutsfattare att förstå frågan från grunden. För här finns inga skillnader, ingen konkurrens, inga förlorare utan istället fullt med likheter, möten och vinnare.
Hur tror du att framtidens skolbibliotek kommer att se ut?
– Det är lätt att lura sig här, då det enligt min uppfattning är en pågående, stegvis förändring, vi ser just nu. Den framtid vi talar om behöver händelsevis inte vara den framtid som Jan Björklund talar om, som exempel, och det komplicerar frågan en aning.
Vill vi krångla till det ytterligare är det rimligt att fråga sig följande: När börjar framtiden?
Jag har som ordförande för Skolbibliotek Väst, tillsammans med ordförande för SkolbibliotekÖst, Christer Holmqvist med flera, drivit en samtalsserie omkring ämnet – Framtidens skolbibliotek. Ju längre vi tagit våra samtal, och det inför publik ska tilläggas, desto närmare kärnfrågan ”När börjar framtiden?” har vi kommit, och frågan är inte obetydlig.
Åsa Andersson, Christer Holmqvist och Fredrik Ernerot på bokmässan i Göteborg 2009.
Christer har vid vissa tillfällen haft med sig Ellen Keys bibel från 1905 och läst upp baksidan på boken för publiken. Det har varit lika roligt varje gång att se hur begynnande förvåning snabbt ersatts av leenden och igenkänning, med nickande huvuden som följd. Det är nämligen så att det Ellen Key tog upp, för nu mer än 100 år sen, är nästintill EXAKT det som vi själva vill ska ske i ”framtiden”.
Läs följande summering:
Att kvalitativa medier och adekvat personal, i givna sammanhang, ska bidra till att kunskapsnivån i skolan höjs, så fler klarar de uppsatta målen i högre ålder. Ellen Key menar vidare att skolbiblioteket ska ses som en pedagogisk verksamhet, som bidrar till att elever och personal blir kritiska i sitt förhållande till information och kunskap.
Berätta om en skolbiblioteksupplevelse du minns:
– Det är egentligen varje tillfälle då ett möte skett i någon form, oavsett om det har varit i ett sammanhang där skolbiblioteket som plats var viktig, eller jag som skolbibliotekarie, eller när en kombination av plats och möte bidragit till att förhöjd kunskap tagit vid.
Personligen rör mig möten där yngre elever sinsemellan tar sig fram till en ömsesidig syn på något, det kan ha rört en bok som båda parter tagit del av, eller en kunskap, eller varför inte när ett gemensamt intresse har uppstått. En satsning på Manga-litteratur i skolbiblioteket för ungefär två år sen, har visat sig bli en direkt inkörsport, där nu en drös med unga killar upptäckt glädjen i att klara av inlärningsmoment i läsning, något de tidigare var både negativa till och många gånger helt ovetande om. Att se de här killarna tipsa sina kompisar, och få bevittna den stolthet de upplever, när de inte längre enbart är konsumenter, utan också läsare och inspiratörer. Det är oerhört stort, ja det känns nästan som en utopi, att inse vilken potential som finns i ett barn som blir taget på allvar. I den stunden är skolbiblioteket, med allt vad det innebär, ett heligt tillstånd.
Har du ett konkret tips att dela med dig till andra skolbibliotekarier?
– Se möjligheterna i varje möte som du ställs inför! Möjligheterna är oändligt mycket större än vad vi tror. Ofta är det vår egen tilltro till det uppdrag vi har, som skapar just möjligheter, eller som min pappa alltid har sagt till mig från det jag var liten:
”Om du säger att det inte går, då kan du vara helt säker på att det inte heller kommer att gå”.
Tänkvärt och kanske självklart för många, men oerhört nyttigt att påminna sig om emellanåt. Tappa inte heller tron på vår verksamhet och vår mission, som vi dagligen bedriver på golvet. Även om inte varje steg är lätt att ta, och vi inte alltid blir förstådda på det sätt som vi önskar, så är vi ändå en del av något som bidrar till elevens skolgång och resultat. Värdet av den funktion vi har, det får vi aldrig tvivla på! Tillåt dig att ”höja blicken” ibland, brukar jag säga till mig själv. Jag tror det är viktigt!
Vilka utmaningar finns för framtidens skola?
– Det finns oerhört många! Framförallt måste vi ta oss ifrån institutionsbeteenden och strukturer där kunskap är något som förmedlas från mästare till lärjunge. Katederundervisning med klassrummet som given plats för inlärning måste utmanas till varje pris. Eleven ska sättas i fokus, och elevens behov tillfredsställas, vare sig vi vill eller inte. Det är ett måste om vi ens ska ta begreppet ”Framtidens skola” i vår mun! Ross Todd, forskare vid Rutgers University, New Jersey, USA, uttryckte följande på en skolbibliotekskonferens i våras:
“You have to decide if you want to go with your students, or if you want to be left behind forever!”
Det spelar ingen roll vilket land vi talar om, utmaningen vi står inför är universell.
Sätter vi inte eleven och elevens behov i första rum, så kommer eleven att hämta det han/hon behöver någon annanstans än i skolan. I viss mån är vi redan där, menar Ross Todd, och visst är det så.
Därför MÅSTE beslutsfattare sätta skolans värld främst, syna den noga, rensa den på medeltida hierarkiska strukturer, från topp till botten, och slutligen placera eleven och elevens behov längst fram. DÅ, men först DÅ kan vi tala om en ”Framtidens skola”!
Intervjun gjordes i december 2009 av Cecilia Bengtsson, styrelseledamot i SkolbibliotekÖst.