Friskolor sparar in på skolbibliotek -
kommentar från skolbiblioteksföreningarna
Här kommenterar skolbiblioteksföreningarna bristen på skolbibliotek på fristående skolor. I slutet av artikeln hittar du en rad artiklar i ämnet.
Under den senaste månaden har skolbibliotek uppmärksammats i olika nyhetsmedier, eller snarare bristen på skolbibliotek inom landets friskolor eller fristående skolor som det egentligen heter. Först ut var Dagens Nyheter med en artikel den 17 januari, "Friskolorna sparar in på skolbibliotek" som informerar om att endast ett fåtal friskolor satsar på egna skolbibliotek. Avsaknaden av skolbibliotek gäller framför allt de större städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, där friskolorna är många. Även Sveriges Radio lyfter fram friskolornas bibliotekssituation i sina nyhetssändningar Ekot den 11 februari. I Ekot hänvisar man till Kulturrådets senaste undersökning som visar att hälften av alla friskolor saknar skolbibliotek och bibliotekspersonal. För de kommunala skolorna är motsvarande siffra betydligt lägre, 17 procent.
Båda nyhetsinslagen lägger fokus på vilka konsekvenser det får för folkbiblioteken när friskolorna sparar in på egna bibliotek. Elever som saknar ett eget skolbibliotek går till sitt lokala folkbibliotek och tömmer hyllorna på litteratur inom de områden skolorna arbetar med. Enligt barn- och ungdomsbibliotekarie Marie Johansen som intervjuas av Ekot den 11 februari, händer det även att lärare önskar utökad service genom att folkbiblioteket plockar fram paket med böcker inom ett visst område och även lånar in ifrån närliggande bibliotek. En fråga som uppstår är om det självklart är folkbibliotekens uppgift att tillhandahålla denna service till skolor. Detta är en viktig aspekt att ta hänsyn till, men inte det största problemet. Bristen på skolbiblioteket får störst konsekvenser för skoleleverna och den undervisning skolorna bedriver.
Vi på skolbiblioteksföreningarna tycker att det är beklagligt att så många friskolor väljer att prioritera bort skolbiblioteken, samt att även många kommunala skolor saknar såväl fungerande skolbibliotek som anställd bibliotekspersonal. Men vi tycket att Friskolornas riksförbunds kanslichef Carl-Gustaf Stawströms uttalanden om skolbibliotek i DN och Sveriges Radio är lika beklagliga. Carl-Gustaf Stawström ger uttryck för arrogans inför folkbibliotekens verksamhet samt stor okunskap om vad ett skolbibliotek är och vilka funktioner det fyller. På frågan om varför så få friskolor har egna bibliotek svarar Stawström utan omsvep att "Man behöver inte ha ett eget bibliotek". Därefter fortsätter han med att det är folkbibliotekens "uppgift att vara till lags" och att följderna med att delar av beståndet töms av friskolorna, är kommunerna eller de lokala bibliotekens problem (DN 17/1-08). I sin position som kanslichef på Friskolornas riksförbund kan Stawströms synpunkter tyvärr få en viss tyngd för landets friskolor inför beslut och framtida satsningar. Stawströms uttalanden ger oss därför skäl att tro att skillnaden mellan skolbibliotek och folkbibliotek behöver klargöras.
Kravet på att en välfungerande, modern skola ska ha ett skolbibliotek styrks i flera styrdokument; läroplanen (Lpo 94, Lpf 94) och Bibliotekslagen. Men det som nog mest av allt behövs är en lagstiftning beträffande skolbibliotek och att det skrivs in i skollagen som ju omfattar alla skolformer.
Skolbiblioteket
Ett välfungerande och bemannat skolbibliotek är ofta en central och levande del av skolan som håller öppet under hela skoldagen. Skolbibliotekets verksamhet sker i nära anslutning till skolans undervisning och kunskapsmål. Till biblioteket kommer elever för att studera, söka information och låna böcker. Det är även en viktig plats för trivsel och umgänge.
I ett välutrustat skolbibliotek finns barn- och ungdomsböcker samt givande skönlitteratur för unga vuxna. Eleverna kan använda uppslagsverk, referenslitteratur samt faktaböcker inom skolans olika ämnen. I biblioteket finns även ett antal datorer för skolarbete och informationssökning. Via datorerna har eleverna tillgång till webbaserade uppslagsverk och nyhetsdatabaser. I biblioteket kan eleverna finna arbetsro och arbetsplatser för grupparbeten och självständiga studier.
Skolbibliotekets verksamhet
Ett skolbibliotek har två huvudsakliga uppgifter: att med ett givande bokbestånd bidra till ökad läslust, samt att vara en pedagogisk resurs i det undersökande skolarbetet. I biblioteket arbetar personalen aktivt med att främja elevernas läsintresse genom att ge boktips och inspiration, skylta med böcker och tidskrifter. I samråd med lärare går många skolbibliotekarier ut i klasserna och presenterar aktuella barn- och ungdomsböcker.
Dagens skolform innebär att eleverna, både på grundskolan och gymnasiet, arbetar mycket i projektform med fördjupningar och självständiga arbeten. Ett bemannat skolbibliotek blir därigenom en väl använd resurs men också en förutsättning att eleverna ska nå bästa studieresultat. Vi som arbetar i skolbibliotek hjälper eleverna att hitta rätt material, samtidigt som vi handleder dem i att söka fram den information som de behöver. Detta är kunskaper som eleverna har med sig till högre studier och användning för livet ut.
Med ett skolbibliotek får eleverna från grunden lära sig hur ett bibliotek fungerar och används. De får lära sig att arbeta självständigt och söka egen kunskap. Eleverna tränas i att söka information från olika källor, och att kritiskt granska det de hittar. På grundskolan gäller detta allt från att slå i uppslagsverk och hitta rätt faktaböcker till att lära sig att söka och värdera information på Internet. På gymnasiet fördjupar eleverna sina kunskaper i informationssökning och i att använda olika databaser.
För de yngre barnen i förskola och skolans första stadier, innebär den nära kontakten med skolbiblioteket och bibliotekarien möten med nya läsupplevelser och berättelser. Skolbibliotekarier arbetar ofta målmedvetet med att väcka barnens läsintresse med högläsning och lästips, i samråd med läraren och elevernas kunskapsutveckling.
Som skolbibliotekarier arbetar vi även långsiktigt med att undervisa elever i att söka information i olika källor, vilket i takt med en ökande informationsmängd blir allt viktigare kunskaper. Samtidigt som tillgången på fri information blir större, ökar vikten av att kunna granska olika källor kritiskt och förstå vilka aktörer som ligger bakom informationen. Många skolbibliotekarier håller därför kurser för elever i källkritik.
Under sitt sista skolår ägnar gymnasieelever i åk 3 mycket tid åt ett större projektarbete. Inför detta kan de av en skolbibliotekarie få en genomgång i hur de kan hitta vetenskaplig information och aktuell forskning på Internet, samt hur de söker efter litteratur och uppsatser. Vidare får eleverna i biblioteket stöd i sitt fortsatta arbete med projektet, när de självständigt ska söka information och välja lämpliga källor.
Med ett eget skolbibliotek finns det även möjlighet för lärare att boka in klasser i biblioteket - för en lektion i att hitta material och använda bibliotekets resurser inför särskilda teman och projekt.
En skolbibliotekarie deltar ofta i lärarnas ämnesmöten och håller sig uppdaterad med vilka teman som planeras på skolan. Inför större projekt kan vi förbereda biblioteket genom att sammanställa böcker och webblänkar. Vidare samarbetar många skolbibliotek mycket med lärarna i svenska, bland annat med planering av läsning och inköp av litteratur.
Skolbibliotek som tilldelas tillräckliga resurser i form av mediebestånd och personal blir därmed oerhört mycket mer än en instans som "plockar fram böcker" och lånar ut litteratur till skolelever efter behov. Ett skolbibliotek med utbildad personal blir mer än en lokal och ett bokbestånd - biblioteket blir en levande funktion i skolan, en funktion som spelar roll för elevernas kunskapssökande och informationskompetens och som höjer kvalitén på den undervisning skolan bedriver.
Skolbiblioteksföreningarna genom Hanna Johansson, bibliotekarie på Enskilda gymnasiet (en friskola med högstadium och gymnasium i Stockholm)
Sveriges regionala skolbiblioteksföreningar är ett nätverk av fem partipolitiskt obundna intresseföreningar för skolbibliotek: SkolbibliotekÖst, Skolbibliotek Mitt, Skolbibliotek Väst, Skolbibliotek Syd och Skolbibliotek Norr. Skolbiblioteksföreningarna är till för att stödja och inspirera alla som arbetar med skolbibliotek; skolbiblioteksanställda, bibliotekarier och lärare. Föreningarna vänder sig även till skolledare, skolpolitiker med flera i syftet att bedriva påtryckning i skolbiblioteksfrågor och att informera om svenska skolbibliotek. Med detta inlägg vill Skolbiblioteksföreningarna kommentera de uppgifter om att många friskolor inte satsar på egna skolbibliotek som framkommit i DN och Sveriges Radio.
http://www.skolbibliotek.se/
Källor:
Dagens Nyheter, Friskolor sparar in på skolbibliotek, Cato, Carl. 080117
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=733737
Sveriges Radio, Ekot, Friskolor hoppar över elevbibliotek, Runblom, Karin. 080211
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1882673
Friskolor och skolbibliotek - debatt vintern 2008
Majoriteten av svenska friskolor saknar skolbibliotek. Detta uppmärksammades i ett par artiklar i Dagens Nyheter i mitten av januari 2008. Artiklarna blev startskottet för en längre debatt om friskolor och skolbibliotek.
Fristående gymnasier satsar inte på skolbibliotek
Läs eller lyssna till ett inslag från SR Uppland den 3 april om skolbiblioteken på Uppsalas kommunala gymnasier och friskolor.
"Det står i lagen att det ska finnas bibliotek på skolorna" - fem frågor till Fredrik Ernerot
Här svarar Fredrik Ernerot, sammankallande i Skolbibliotek Väst på fem viktiga frågor om skolbibliotek.
Många skolor utan bibliotek - GP - 4/3-2008
Läs om bristen på svenska skolbibliotek i GP:s artikel från 4 mars. Här intervjuas Adam Nilsson från GR Utbildning och Claes Bromander, vice ordförande för Friskolornas riksförbund.
Ameer Sachet (s) ställer riksdagsfråga om privatskolor och skolbibliotek
Inte en artikel, men dock en riksdagsfråga: Läs Ameers fråga och Jan Björklunds svar på Riksdagens webbplats.
Fryshuset en av friskolorna som satsar - DN 17/1-08
Ett undantag är Fryshusets friskola som satsar på sitt skolbibliotek. Artikeln är skriven av Carl Cato.