Månadens porträtt - februari 2010
Jenny Engström
Jenny Engström har högläsning för elev i Ersängsskolans bibliotek. Foto: Rebecca Rosendal.
Månadens porträtt i februari handlar om Jenny Engström, ordförande i Skolbibliotek Norr och skolbibliotekarie på Ersängsskolan i Umeå. Jennys bibliotek uppmärksammades förra året i Kulturrådets skolbiblioteksstatistik och Jenny själv blev intervjuad både i Rapport och i Sveriges Radio Västerbotten. I det här samtalet med Anette Holmqvist berättar Jenny om skolbibliotekssituationen i Norrland, om guldkornen i vardagen och om sina förhoppningar kring framtidens skolbibliotek.
Jenny, du har varit ordförande i Skolbibliotek Norr sedan föreningen startades 2008. Vilka är de viktigaste erfarenheterna och lärdomarna som du har skaffat dig under de här två åren?
– Det vi har slagits mot hittills är de stora
avstånden häruppe: bara mellan Umeå och Kiruna är det sextio mil, så det organisatoriska omkring vår förening måste stabilisera sig. Vi måste jobba mer med möten på avstånd och använda telefon, mail och olika nättjänster, men också med att få tillstånd att arbeta med föreningsarbetet på arbetstid. Ett sätt är att kombinera våra möten med annan kompetensutveckling. Detta har verkligen inte varit självklart för våra medlemmars arbetsgivare. Får vi inte igenom det här blir det en mycket kostsam förening att vara aktiv i. Vi hade till exempel en styrelsemedlem från Haparanda som fick ta ut två semesterdagar för att möta oss i Skellefteå, och dessutom bekosta resa och boende ur egen ficka, trots att själva mötesdagen innehöll både kurs av BTJ och föreläsning av Monica Nilsson. Ideellt arbete kan se olika ut...
Bild från styrelsemöte med Skolbibliotek Norr den 14 januari 2010 på Mediacenter i Umeå. Jenny sitter i mitten. Foto: Anette Holmqvist
Vi har också sedan vi bildades fått klart för oss vilka enorma skillnader det finns inom vårt "upptagningsområde" Norrbotten och Västerbotten. I Norrbotten finns nästan inga bibliotekarier på grundskolorna, utan enbart på gymnasierna. Här i Västerbotten ser det lite bättre ut och Umeå är den tongivande staden där alla grundskolor upp till nian har fackutbildade skolbibliotekarier. Det är också en väldig skillnad på inland och kust! Dessutom finns en annan kunskap bland viktiga nyckelpersoner i Umeåområdet: skolledare, politiker med flera. Det finns en högre medvetenhet om skolbibliotek överhuvudtaget här. Undantag finns självfallet, men det gör det väl alltid? Då blir det också lättare att jobba och att göra sig hörd.
Problemet för oss är att vi håller vår skolbiblioteksutveckling på en nivå, medan nyckelpersonerna har en helt annan bild av vad skolbibliotek är/bör vara.
Du arbetar också som bibliotekarie på Ersängsskolans bibliotek. Berätta lite om
ditt arbete där, vad som är det roligaste med arbetet som
skolbibliotekarie? Vad är det svåraste i jobbet?
– Jag jobbar på världens bästa skola, men det tycker kanske alla? Jag har kollegor runt mig som alltid är sugna på samarbete. De är lyhörda och smarta och vet hur jag tänker mig att skolbibliotek ska vara.
Ersängsskolans ligger i Ersboda i Umeå, ett område med relativt hög invandring. Därför har vi många elever med andra modersmål än svenska, vilket bland annat betyder ett närmare samarbete med modersmålslärarna, en stor mängd lättlästa böcker samt litteratur på alla modersmål (i år 21 totalt).
Däremot tror jag inte att professionen blir särskilt annorlunda genom detta: ett skolbibliotek ska ju alltid spegla den övriga skolverksamheten tycker jag, och därför får vi följa med resten av skolan när den förändras och självfallet utifrån elevernas behov.
Har du något särskilt skolbiblioteksminne som du vill berätta om?
– Jag har många! Men ett som jag alltid kommer att komma ihåg är när en pojke för första gången läste ut en bok, från pärm till pärm. Han var fotbollsfantast och hade verkligen försökt att läsa allt om fotboll, men inte riktigt hittat rätt och misslyckats gång på gång.
Han gick i sexan, var tretton år och höll verkligen på att tappa sugen när vi under ett samtal kom på att han faktiskt också gillade indianer och vips hade vi hittat ett par lättlästa sådana.
Jenny Engström inspirerar till bokläsning på Ersängsskolan. Foto: Rebecca Rosendal.
Han fick tillfredsställelsen av att ha läst en bok från pärm till pärm... Han var så otroligt glad och stolt!
Rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle - jag tror faktiskt att det är en skolbibliotekarie? Annars gillar jag diskussioner om källkritik och punktinsatser när en elev når nya insikter till exempel om skillnaden mellan att söka fritt på nätet och i en databas. Aha-upplevelser helt enkelt - att jämföra två proffsiga hemsidor varav den ena visar sig vara falsk.
Har du något konkret tips som du vill dela med dig om, något som andra
skolbibliotekarier kan ha nytta av att veta eller av att använda?
– Som skolbibliotekarie ska man finnas ute i skolan tycker jag. Det är till mångt och mycket skolbibliotekarien som gör verksamheten: det är den personen som kan finnas mitt i verksamheten, planera tillsammans med lärarna, hänga över elevernas axlar för att se till att de inte söker helt galet och att de får lämpliga sökträffar... Det är klart att man alltid kommer att behöva ha någon slags bibliotekslokal, och anslag förstås, och fysiska medier. Men själva arbetssättet är det bara en skolbibliotekarie som tillsammans med sina kollegor, lärarna, kan stå för.
Något som jag är väldigt nöjd med är min inläsningstid: efter att ha slitit i några år med inläsning av skönlitteratur inför bokprat kände jag att det var läge att förhandla om detta med min chef. Jag räknade ut ungefär hur många timmar som jag lade ner på barn- och ungdomslitteratur varje vecka, på fritiden. Min rektor kom nästan genast med förslaget att jämföra min inläsningstid med lärarnas förtroendetid, och vips kunde jag faktiskt ta ut lästimmar både under veckan och på lov. Annars är ju bokprat något man kan slita ihjäl sig inför, och om man håller ett par tre stycken i veckan så blir det väldigt många timmars inläsning. Det här är en fråga att ta på allvar, då lässtimulans är en grundpelare i en skolbibliotekaries yrkesroll! På det här sättet besitter jag en bred kunskap om litteraturen i vårt bibliotek, eftersom jag läser så gott som alla nya böcker.
Dessutom tycker jag att vi ska bli bättre på att tala med våra chefer och berätta om skolans bibliotek. Skolledare är oftast experter på att driva en skola, men när det kommer till skolbibliotek kliar sig många i huvudet. De håller med om hur viktigt det är men kan inte riktigt motivera det när det kommer till kritan, det vill säga till budgeten. Skolledare är smarta människor med stor kunskap om undervisning och inlärning och inte alls omöjliga att skapa diskussion om skolbiblioteksutveckling med! Eftersom jag också vet att mina chefer inte kommer att hitta till den här intervjun själva, så kommer jag självfallet att skicka dem länken... Synliggöra sitt arbete behöver vi blir bättre på som yrkesgrupp.
Glöm inte heller att en skolbibliotekarie är en självfallen medlem i en skolas ledningsgrupp!
Vilken är, enligt din mening Jenny, den största utmaningen för dagens skolbibliotek? Och som en följdfråga, ser den utmaningen likadan ut för alla skolbibliotek eller skulle du säga att det finns geografiska skillnader också?
– Häruppe i norr känns det just nu som om: Hang in there! Det kommer att bli ljusare, lättare och vi måste härda ut till dess! Det är inte kul med alla nedläggningar som har varit och inte heller med dem som pågår, och säkert blir det fler inom en snar framtid. Men så sakteliga rör det på sig, och vad gäller skolbiblioteksutveckling så kommer den rörelsen söderifrån. När den når oss kommer väl att infalla lite olika, men förslaget till den nya skollagen och en förstärkt skolinspektion kommer att bidra. När skolbiblioteket som det kan se ut (det är väl till utopin vi ska sträva?) når våra politikers och skolledares medvetenhet är bara en tidsfråga, det är jag övertygad om.
Hur tror du att framtidens skolbibliotek kommer att se ut?
– Jag tror att vi inom skolbiblioteken kommer att behålla våra två "ben":
lässtimulans och informationskompetens. I övrigt tycker jag att man ska anpassa sin verksamhet efter skolan man verkar i. En del kanske tycker att den mer gammeldags formen passar dem, medan andra känner att de behöver anpassa mer. Själv drömmer jag om ett helt öppet skolbibliotek med självutlåning, många olika slags medier helt anpassade efter elevernas kunskap och behov, lättillgänglighet och långt gången elevdemokrati, där eleverna tillsammans med skolbibliotekarien formar verksamheten. Ett framtidens skolbibliotek kan se ut nästan hur som helst och en del gör det ju redan idag, så länge man följer den övriga skolutvecklingen!
Här på Ersängsskolan är vi inne på det andra året av tre med det prioriterade målet "Infokomp", vilket betyder att jag just nu jobbar lite mer med det: jag träffar inte bara elever utan utbildar också lärare, men det är först om några år vi ser resultatet av dagens arbete.
Vi närmar oss slutet av intervjun och vi avslutar med ett par mindre djuplodande frågor. Vilken är din favoritwebbplats?
– Privat gillar jag min bokcirkels anspråkslösa men innehållsrika blogg, där vi stöter högt och lågt, träffas när vi kan och försöker läsa annat än barn- och ungdomsböcker.
http://sexbockerochenfilm.blogspot.com/
I skolbiblioteket väljer som webbplatser som inte är alltför avancerade. Det blir till exempel Unga fakta och Länkskafferiet (som tidigare har varit lite svår, men som man nu kan välja en lättare variant av) förutom de databaser vi har. Jag tycker också om att själv hänga på Tema Modersmål, URs sida (Pedagogwebben exempelvis) och självfallet Kolla Källan. Alltid hittar jag någonting att ta med mig till någon:
elev, lärare, rektor...
Vem är din favoritförfattare?
– Men jösses. Hur ska jag kunna svara på det? Att be en bibliotekarie att välja en älsklingsbok är som att be en mor välja mellan sina barn! Men författare som jag verkligen tycker om och som har satt prägel på min vuxna person är Joyce Carol Oates, Selma Lagerlöf, Elizabeth George, Sara Lidman och Torgny Lindgren.
Vilken är din senast lästa bok?
– Fatta eld av Suzanne Collins tror jag är den senaste, jag läser många parallellt och minns inte alltid vilken den senaste var.
Intervjun gjordes i januari 2010 av Anette Holmqvist, webbredaktör för Skolbibliotek.se.