För skolbibliotek
Startsida
Månadens porträtt
Kalendarium
Bokmässan
Kurser
Länkar och lästips
Notiser
Skollagen
Statistik
Föreningar
Skolbibliotek Norr
Skolbibliotek Syd
Skolbibliotek Väst
SkolbibliotekÖst
Skolbibliotek
Mitt
Twitter
Följ oss på Twitter
Diskutera!
Blogga med Mitt!
Blogga med Väst!
Blogga med Öst!
Prenumerera på Skolbib!
Om oss
Om föreningarna
Om webbplatsen
Kontakta
oss
Kontakt
Fler nätverk
Nationella skolbiblioteksgruppen
Svensk Biblioteksförening
Ämnesråd Lärarbibliotekarier
NIK - Nätverket för
Informationskompetens
ENSIL
|
Månadens porträtt - december 2009
Kalle Güettler
Kalle Güettler i skolbiblioteket i Hallsta skola, Hallstavik.
Månadens porträtt i december är Kalle Güettler, författare och bibliotekspedagog på Hallsta skola i Hallstavik. Kalle var tidigare ordförande i Nationella skolbiblioteksgruppen och har under åren varit mycket pådrivande i skolbiblioteksfrågor.
Du är skolbibliotekarie, lärare, författare och engagerad omvärldsbevakare
och debattör i skolbiblioteksfrågor, vad är det som driver dig och vilken är
den röda tråden i det du gör?
– Jag vet inte varför jag håller på så här, men kanske är det för att jag har en stark känsla för barn och ungdomar och ett patos för demokrati och rättvisa. Det är mycket i samhällets utveckling under senare år som jag betraktar med oro och förundran. Alla goda krafter behövs idag för att försvara grundläggande värden. Det offentliga rummet och den fria tanken hotas när kommersiella och individualistiska intressen börjar ta över. Här har vi alla ett medborgaransvar.
 När det gäller mitt skrivande så är det nog framför allt glädjen i att berätta, men också att få sagt viktiga saker till viktiga människor - som till exempel barn och ungdomar. Det kan leda till att jag ägnar lika mycket tid åt research för en lättläst ungdomsroman som om jag skulle skriva en debattbok för vuxna. Trovärdigheten kräver det - och min respekt för läsaren.
En annan röd tråd är att jag sällan tänker särskilt lönsamt när jag själv planerar ett nytt bokprojekt. Jag tänder på en idé, en utmaning, kanske ett spännande samarbete - och struntar i om jag kommer att tjäna något på just den boken. Därför har jag under åren gett ut böcker i en rad olika genrer och för olika målgrupper. Vore jag klok borde jag väl koncentrera mig på något lukrativt som lättlästa nybörjarböcker med populär tematik. Men jag får liksom inte tid ... Min sorts författarskap förutsätter att jag bor billigt på landet och inte har behov av så stora
inkomster. Men det känns spännande, meningsfullt och kul nästan hela tiden!
Bilden till höger visar
Kalle i Mobackenbiblioteket. Foto: Gitte Söderbäck
Vad är det roligaste med ditt jobb i skolbiblioteket?
– Det är när jag känner att jag får god kontakt, öga mot öga, och kan göra nytta för någon annan - en elev, en skolklass, en lärare, ett arbetslag, hela skolan. Det kan vara en icke-läsande elev som tack vare min rådgivning har funnit vägen till läsglädje eller en lärare som tackar för förslaget till högläsningsbok eller ett tips om en falsk hemsida för källkritik. På ett rent personligt plan är det roligast med alla möten med elever och inspirationen jag får av dem.
Har du något roligt tips från din vardag att ge till andra
skolbibliotekarier?
– Vi har ju så olika materiella förutsättningar så det kan vara svårt. Själv har jag hand om ett fattigt bibliotek i en liten skola i ett litet samhälle. Vi har inget datasystem utan skriver upp lånen i vanliga A4-skrivböcker. Jag har ingen katalog utan det är hyllorna som gäller när man ska söka efter en bok. Därför är klassificeringen särskilt viktig (se nedan).
Vad är jag särskilt nöjd med i "mitt" bibliotek? Sammanfattningsvis att jag har lyckats späcka tisdagarna då jag jobbar där med mening - det är flyt hela tiden! Här är några särskilda ingredienser i mitt skolbiblioteksbak, och jag tror kanske att det är hela kakan och inte bara enstaka ingredienser som kan vara värd att smaka på. Det viktigaste är nog att man får vardagen att fungera på bästa möjliga sätt. Tillfälliga satsningar som "Hela skolan läser" och liknande är jättebra, men endast som förgyllning åt en väl fungerande vardagsram. Detta är den vardagliga ramen för mitt arbete i Hallsta skolas bibliotek:
• Jag samarbetar ofta med barnbibliotekarien Erica Markne på folkbiblioteket i Hallstaviks centrum. Det ligger inom gångavstånd och hon har möjlighet att beställa hem böcker som elever eller lärare efterfrågar och som inte finns hos mig, eller är utlånade. Erica och jag hjälps också ofta åt med läsprojekt av olika slag, både i vår skola och i andra skolor i området. Under flera år var vi tillsammans drivkraften i ett skolbiblioteksnätverk i Hallstaskolorna, men det har numera somnat in i brist på resultat av alla förslag till politiker och förvaltningar. I hela Hallstavikområdet är nämligen jag den ende som har någon avlönad tjänst i skolbiblioteket. Inte ens högstadieskolan har en enda minuts bbliotekarie- eller lärartjänst i sitt skolbibliotek.
• Minst en timme varje tisdag står dörren öppen för alla som behöver låna / lämna igen / få personlig handledning; därutöver kan elever oftast smyga in då jag är aktiv med särskilda "gäster". Tillgängligheten för eleverna är A och O och många stannar upp på väg ut på rast för bara för att prata en liten stund.
. Skolan är liten, har bara cirka 115 elever i F-6, och pengarna räcker inte till mer än en dags tjänst för mig i biblioteket per vecka. Därför tar jag hjälp av frivilliga biblioteksassistenter från varje mellanstadieklass. De hjälper till med lån och återlämning samt städning och sortering när jag inte är där. Det är en mycket populär förtroendeuppgift som fungerar utmärkt.
. Jag har ofta skrivarverkstad, leder boksamtal eller ger boktips i mer organiserad form.
. Att laga trasiga böcker, göra en grundstädning eller beställa nytt hinns i det långa loppet också med - men det sker alltid "vid tillfälle" då trycket på verksamheten är lägre på grund av skolans övriga aktiviteter.
. Jag ställer inte bara upp faktaböcker utan även vissa skönlitterära böcker efter tema. De skönlitterära placeras annars i tre svårighetsgrader - för läsare som börjat få flyt, bokslukare och läsare av mer avancerade texter.
 . Efter skolan varje tisdag ger jag läxhjälp till över 10 procent av skolans elever. Det gör jag tillsammans med en pensionerad förskollärare som ställer upp gratis. Vi tar emot en fast grupp elever som en del av deras individuella utvecklingsplaner.
. Tillsammans med frivillig redaktion från år 5 och 6 sammanställer och redigerar jag bidragen från samtliga klasser i för-, grund och särskolan till vår skoltidning "Glödande Pennan". Den kommer ut en gång per termin, nu på tionde årgången. Arbetet sker förstås i skolbiblioteket.
. Vid en avslutande "spökfika" i skolbiblioteket bjuder skolan alla elever som hjälpt till under terminen (med biblioteket, skoltidningen eller kommit på läxhjälp) på saft, läsk, kakor och frukt. Då drar vi ner persiennerna och berättar rysansvärda spökhistorier. Med dessa finaler före jul- och sommarloven råder ingen brist på frivilliga till uppgifterna i skolbiblioteket.
Vad är det svåraste med ditt jobb i skolans bibliotek?
– Att få tiden att räcka till!
Vilken är den största utmaningen för dagens skolbibliotek?
– Att erövra en plats i skolans pedagogiska utvecklingsarbete; att vinna förtroende hos alla lärare och elever som ett oumbärligt kunskapscentrum - och att skolledningen ska förstå detta till fullo. Detta gäller vare sig det handlar om en kommunal eller fristående skola.
Hur tror du att framtidens skolbibliotek kommer att se ut?
– Allt beror naturligtvis på samhällsutvecklingen. Just nu finns starkt motstridiga tendenser. Jag ska försöka utveckla detta i nästa fråga. Men om vi skolbibliotekarier och bibliotekspedagoger lyckas få gehör för våra tankar och erfarenheter hoppas och tror jag att den sorts bibliotek som får Nationella Skolbiblioteksgruppens utmärkelse Årets skolbibliotek kan bilda mönster för framtiden.
Det här året har varit lite speciellt i skolbibliotekssammanhang, då både
skolbiblioteksstatistik och skollagsförslag om obligatoriska skolbibliotek har
kommit. Samtidigt skär man ned på skolbiblioteksverksamhet över hela landet.
Vad är din kommentar och hur skulle du sammanfatta det här året?
– I krisens fotspår faller nu mindre folkbibliotek och skolbibliotek som furor runtom i Sverige. Många läggs ner, andra krymps, får strypt budget och förlorar personal. Mängden integrerade bibliotek ökar snabbt i hela landet. Integrerade bibliotek är i princip något positivt, men tyvärr förenas förändringarna ofta med minskade öppettider och indragning av tjänster - och då blir förändringen till det sämre. Det är ytterst få skol- och folkbibliotek som idag rustas upp, än färre nystartas.
Förslaget att skriva in skolbiblioteken i skollagen är en ljusglimt i ett annars oroande mörker. Jag hoppas och tror att den nya lagen, som ska gälla från 2011, också kommer att påverka skrivningarna i läroplan och kursplaner i åtminstone svenska, so och no. Det skulle betyda mycket om de kunde föreskriva hur skolbibliotek kan och bör utnyttjas som pedagogisk resurs. Men det viktigaste är, att om skollagsförslaget blir verklighet, då måste också Skolinspektionen utöva tillsyn över elevers tillgång till skolbibliotek. Dessutom borde det medföra att lärarutbildningarna vaknar upp och utbildar blivande lärare i bibliotekspedagogik.
I vissa kommuner har man faktiskt redan börjat väga in den kommande skollagen vid beslut eller debatt om skolbibliotek. Det är naturligtvis bra att man är medveten om att man måste satsa mer på skolbiblioteken i framtiden, men ibland kan politikernas tolkning av den väntade lagändringen få märkliga konsekvenser. I Dalarna vill t.ex. politiker lägga ner folkbiblioteksfilialerna i ett antal byar med motiveringen att det kommer att kosta för mycket att både förse alla skolor med egna bibliotek och samtidigt driva filialerna vidare.
Från vänster: Rakel Helmsdal, Áslaug Jónsdóttir och Kalle Güettler på monsterboksworkshop på Island, Foto: Jón Atli Jónasson. Monstercollage: Áslaug Jónsdóttir. Klicka på bilden till höger så öppnas pdf med Kalle Güettlers litterära produktion från 1979 och framåt.
Kalles favoriter
Vilken är din favoritförfattare och vilken är din senast lästa bok?
– De är många, men jag kan inte förneka att Astrid Lindgren har en särskild plats i mitt hjärta. Min senast lästa bok är Vad är detta Vad? av Dave Eggers. Det är en självbiografisk roman som författaren har hjälpt en sudanesisk ung man att skriva. Den handlar till största delen om hans desperata flykt från inbördeskriget i Södra Sudan och hans försök att anpassa sig till ett nytt liv i USA. Det är en mycket stark och i sina färgrikt gestaltade, fruktansvärda och ibland absurda detaljer trovärdig berättelse som påminner mig om min egen lättlästa ungdomstrilogi om den sydsudanesiska flickan Mary och den svenske Janne. (Mary, min syster! Du är i mitt blod och Mannen från utlandet, Hegas 2002-2007.)
Vilken är din favoritwebbplats?
Nationalencyklopedin www.ne.se har nog varit den webbsida som jag har använt mest under de senaste åren, inte minst när jag "researchade" för en geografibok. Jag tipsar gärna lärarna om Kolla Källan, http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/ (se särskilt det matnyttiga och ofta mycket roliga materialet Webbsidor att jämföra med jämförelser mellan webbsidor samt falska "faktasajter")
Tack Kalle, det var roligt att den här intervjun äntligen blev av!
Intervjun gjordes i november 2009 av Anette Holmqvist, webbredaktör på Skolbibliotek.se
|
