Månadens porträtt - september 2010
Kristina Alexanderson
Kristina Alexanderson med elever på Hej, skolan dags att internetta!
Kristina Alexanderson är gymnasieläraren som via Webbstjärnan och bloggandet tagit steget ut ur skolans värld och har blivit väldigt synlig både på internet och som föreläsare. Hon är en mycket aktiv person med många järn i elden, sprudlande av kreativitet och nya idéer. De som känner Kristina vet att hon är en sann biblioteksförespråkare som alltid håller skolbibliotekens fana högt i skolans värld! Därför blev vi nyfikna på att få veta mer om Kristina och hennes tankar om skolan och skolbiblioteken.
Kristina är utbildningsansvarig för Webbstjärnan (http://www.webbstjarnan.se/) och gymnasielärare på Enskilda Gymnasiet (http://www.enskildagymnasiet.se/) i Stockholm. Hon skriver på Kolla källans Idélåda (http://kollakallan.blogg.skolverket.se/) samt på den egna bloggen Kristina Alexandersons blogg (http://www.kristinaalexanderson.se/).
Månadens porträtt i september är Kristina Alexanderson, den första, men säkert inte sista läraren i vår serie.
Kristina, du är lärare, lärarutbildare för webbstjärnan, föreläsare, bloggare och skribent i skolfrågor och känd profil inom sociala medier. Vad är det som driver dig och vilken är den röda tråden i det du gör?
– Den röda tråden i det jag gör? Det som främst driver mig i min vardag i skolan, livet och rent generellt är att jag älskar att lära, lära nytt, att utmanas och utmana.
Roligt att ni väljer att beskriva mig som en "känd" profil (även om jag inte känner mig så "känd" direkt). Men visst, jag använder sociala medier en hel del, de är viktiga verktyg i min vardag.
Vad är det roligaste med ditt jobb som lärare?
– Barnen och lärandet, att det ständigt är nytt, nya erfarenheter, nya möjligheter, nya utmaningar. Både för mig och mina elever.
Varför är skolbibliotek så viktiga?
– Jag skulle vilja ändra lite på frågan och formulera den så här: Varför är skolbibliotek och skolbibliotekarier så viktiga?
Skolbiblioteket tillsammans med skolbibliotekarien har en nyckelroll i informationshavet. Bibliotekarierna har nyckelfärdigheter för lärande, ni besitter kunskaper och färdigheter så som den så kallade informationskompetensen. Det är en kompetens som jag tror att biblioteket kan förmedla till eleverna. Ibland undrar om jag om vi lärare ens vet om allt ni kan och allt stöd vi kan får genom biblioteket. I skolan är det avgörande att vi förstår bibliotekariens kompetens i att söka, samt att organisera den kunskap och information som finns runt omkring oss, tar del av den, lär oss av den.
Som jag ser det har biblioteket en viktig uppgift i att hjälpa oss att organisera/katalogisera information, göra den greppbar, och möjligt för oss att hitta det vi söker. Så att vi inte bara söker som efter en nål i en höstack. Sedan är naturligtvis biblioteket en central plats för böcker, läsande, inspiration, en plats att hitta, finna kunskap som man inte ens visste att man sökte. En plats för serendipity, en plats där jag ofta stannar för att söka efter något, men det slutar med att jag har hittat något annat, som jag inte ens visste att jag sökte efter, lite som internet kan vara. http://en.wikipedia.org/wiki/Serendipity ...
En plats för fördjupning, för lärande, för möten med litteraturen, med kulturen, med andras erfarenheter, med kunskaper och fakta.
Vilken är den största utmaningen för dagens lärare/skola?
– Jag tror att den största utmaningen ligger i att synen på kunskap utmanas av den digitala tekniken och att vi som växt upp i en värld där kunskap var att rabbla fakta och detaljer måste tänka om. Fundera kring vad som är kunskap, hur och vad eleverna ska kunna, hur vi ska lära barnen de färdigheter som de behöver för att klara sig i en verklighet där all samlad fakta bara finns ett klick bort.
Vad behöver barnen då kunna? Är det att räkna upp all fakta? Är det "utantillkunskap" som kommer att värderas i morgondagens samhälle, eller är det något annat? Och vad är det andra som vi lärare, vi i skolan, ska lära barnen?
Jag tror att det är oerhört viktigt att lära barnen att söka, hitta, förstå och förhålla sig till den information som de hittar. De måste lära sig att sovra medvetet, lära sig förhålla sig kritiskt till det material de hittar samtidigt som de måste ha kunskaper om vad som är rimliga antaganden. Men först måste de lära sig vad fakta är, hur de hittar fakta i alla sorters medier, böcker, tidningar, etermedier (radio, TV), på internet, i sociala medier.
Kunskap idag är komplext och kanske annorlunda jämfört med när jag växte upp då mina lärare hade svaret på frågan och min uppgift som elev var att lära mig, att förstå vilket svar jag förväntades komma med.
Idag vet eller måste barnen lära sig förstå att det finns många svar, och att det är vår uppgift tillsammans att försöka hantera och värdera dessa svar. Hur vi lär barnen dessa färdigheter tror jag är en utmaning för dagens skola. Kanske den viktigaste.
Varför ska lärare och skolbibliotekarier samarbeta?
– Vi berikar varandra, utvecklar skolan, vår gemensamma kompetens, fler vuxna kring barnen, och fler möten berikar. Vi har olika kompetens och vi arbetar tillsammans kring samma barn, och har samma mål att utveckla och förbereda dem för verkligheten, deras vardag som står för dörren.
Vilken är den största utmaningen för dagens skolbibliotek?
– Att få omgivningen att förstå skolbibliotekets betydelse för lärande! Att ändra den bild som ibland kan ges att biblioteket är ett museum från det förgångna, för böcker och litterära skatter. Bilden av att skolbiblioteken endast har en roll, en uppgift att spela som en trevlig plats för en samling vackra böcker. Men i sökandet efter en ny roll är det viktigt att biblioteket inte tappar bort sin själ som en plats där oväntade möten kan ske.
Skolbibliotekens framtid bygger på att skolan inser bibliotekens nyckelroll och bibliotekariens nyckelkompetens. Det är en stor pedagogisk utmaning, att få skolledare och lärare att förstå och inse att kunskapens och skolans hjärta ligger i biblioteket.
Kan du berätta om ett samarbete du haft med ett skolbibliotek/skolbibliotekarie som du tyckt varit särskilt bra?
– Det är många, och det är alltid spännande att samarbeta eftersom jag får insikter och kunskaper i hur jag ska tänka, och i att mina bibliotekarier tänker på ett annat sätt men att vi tillsammans berikar varandra. Det utvecklar mig och min undervisning... Jag älskar mina bibliotekarier, älskar mina skolbibliotek, vill inte välja, vill berätta om alla. men utrymmet räcker inte till. Jag hade inte hittat stadens underbara statyer om det inte hade varit för min bibliotekarie, hade inte utvecklat mina uppgifter i informationssökning om det inte hade varit för mina bibliotekarier och att de alltid tar sig tid att även på mycket kort varsel ta sig an mina konstiga uppgifter.
Jag hade aldrig lärt mig så mycket om det inte hade varit för biblioteket och de underbara skolbibliotekarierna.
Jag minns just nu mest de gånger som mina klasser stormat biblioteket och jag smugit in lite längs med bokhyllorna för att jag inte gjort mitt förberedelsearbete bättre, för att jag inte informerat, för att jag kom på uppgiften så sent, för att jag inte bett om hjälp, för att jag.
Bland aktiva inom skolans värld råder just nu en generös "Dela-kultur" på internet, där många delar med sig av sig själva och sitt arbete, med länkar och tips, tankar och idéer.
Hur kan vi få fler skolbibliotekarier och lärare att anamma denna kultur?
– Genom att dela, genom att visa, genom att tro på att det leder till något gott. Genom att dela!
Hur kan flera våga kliva ut på nätet och dela med sig?
– Jag tror på att dela, att gå före, visa och dela med sig. Att prata om vinsterna med att dela, att alla kan bli bättre, det jag gjort kan bli bättre om andra förbättrar och i sin tur delar. Jag vinner inget på att vakta på mitt, det gör varken mig eller mina elever bättre. Låt oss dela.
Jag tror att skolan skulle må gott av att anamma mycket av dela kulturen, av transparens och av att vi pratar om det vi gör, vad som går fel, vad som blir bra. Skolan som institution är uppbyggd kring det slutna rummet, men vi kan bara lämna det om fler vågar visa det de gör tillsammans med sina elever...
Och så några småfrågor... Har du någon favoritförfattare?
– Många men om jag bara får välja en så är det Pär Lagerkvist. Nej, han är nog inte det, för det är Apollinaire, vars dikter jag älskar. Apollinaire har också ett livsöde som jag skulle ha velat vara nära. Jag hade velat vara ung då, vid början av 1900-talet, fått upptäcka, utforska och erövra den nya tiden och de nya uttrycken.
Nej, men jag är väldigt förtjust i Siri Hustvedt och hennes roman Lily Dahls förtrollning, den skildrar en drömvärld som jag kan känna att jag också befinner mig i. Jag har många, men återkommer gärna till Lagerkvist och hans stora existentiella frågor om livet, livets mening etc.
Vilken är din senast lästa bok?
– Brit Stakstons Politik 2.0 : konsten att använda sociala medier.
Har du en favoritwebbplats?
– flickr.com, jag älskar bilder och kan botanisera i timmar, älskar Stéfans bilder. http://www.flickr.com/photos/st3f4n/sets/72157616350171741/
Vilken är din senast besökta webbplats?
– Oj, det var just flickr.com, men innan det var det min egen blogg.
Kan du berätta om en biblioteksupplevelse som du minns (i privatlivet/skolan/barndomen/jobbet)?
– Jag har alltid sett biblioteket som min hamn i livet, jag tror alltid jag har haft biblioteket som en plats där jag har hittat mina tankar, haft möjlighet att utforska orden, kunskaperna, böckerna.
Under min gymnasietid bodde jag stundtals i biblioteket, jag kunde sitta där bara för att tjuvlyssna på andras problem, för att hitta en bok, för att fördjupa mig i en skoluppgift. I biblioteket finns möjligheterna till ny kunskap, till nytt lärande, till nya möjligheter.
När min äldsta son kom hem och sa: "Mamma nu måste jag få ett eget lånekort, så jag kan låna böcker", insåg jag att min passion för biblioteket som plats och boken som rum är något som vi delar.
Har du något favoritbibliotek?
– Har du något favoritbibliotek?
I mitt minne är det fortfarande folkbiblioteket i Viksjö (Järfälla) som jag besökte med min bästis som liten. Vi gick dit och botaniserade bland böckerna i hyllorna. Satt i sofforna, sprang mellan hyllorna, drömde om att få pröva och använda lånemaskinen. Att få vara bibliotekarie för en stund, höra det där speciella ljudet som "utlåningsmaskinen" skapade. Jag lånade hem så många böcker jag fick bara för att jag äntligen hade ett eget lånekort.
Annars är skolbiblioteket på Enskilda Gymnasiet en plats där jag gärna botaniserar. Alltid hittar jag någon bok, som jag inte sett, vill titta i, läsa. Men jag är urusel på att lämna tillbaka, vågar därför inte alltid låna, tycker att det är en nesa att behöva bli påmind om att jag ska lämna tillbaka bokskatterna...
Tack Kristina för din medverkan!
Intervjun gjordes av Cecilia Bengtsson och Hanna Johansson, styrelseledamöter i SkolbibliotekÖst.