SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET
- förslag till målsättning
och arbetsplan för skolbibliotek
INLEDNING
Vad är
målet med utbildning? Hur kan vi påverka elevernas läsutveckling?
Hur ska vi hjälpa dem att bli duktiga i informationssökning?
Vem ansvarar för att eleverna får de kunskaper och färdigheter
de behöver?
Läsning är
nyckeln till lärande.
Läsförmågan har stor betydelse för att klara samtliga
ämnen i skolan, anser skolministern som på Bok- och biblioteksmässan
i september 2005 betonade skolbibliotekens viktiga roll när det
gäller att stärka elevernas läsutveckling och läsförståelse.
I nedanstående
förslag till lokal skolbiblioteksplan har vi samlat på oss
och försökt sammanfatta alla de kloka tankar och idéer
som vi fått från kollegor under åren och smält
samman dem med våra egna visioner om skolbiblioteksverksamhet.
Våra egna
praktiska erfarenheter har förstås bidragit till arbetet.
Här finns utdrag ur skrifter och handlingsplaner från olika
bibliotek och institutioner i Sverige. Allt är avsett att vara
riktlinjer för var och en att plocka till sig av det som är
användbart för den egna verksamheten. Meningen är att
det ska inspirera till handling. Det bästa är förstås
om man på skolan kan få fler än bara bibliotekarien
att delta i processen!
Utgångspunkten
för vårt arbete är UNESCO’s skolbiblioteksmanifest
och IFLA/UNESCO:s riktlinjer för skolbibliotek samt de nationella
styrdokumenten för utbildningsväsendet: bibliotekslagen, skollagen,
läroplaner och kursplaner. Dessa riktlinjer ger en bild av verksamhetens
grundläggande uppgifter. Dessutom finns det flera teorier och vedertagna
modeller för informationskompetens. Vilken du väljer beror
på din egen skolas kunskapssyn.
FORMULERA
MÅLEN - UPPRÄTTA EN SKOLBIBLIOTEKSPLAN
Nedan
följer ett förslag till
1. skolbiblioteksplan
med tydliga mål för verksamheten
2. konkreta handlings-och arbetsplaner
Detta är
avsett att vara en metod och ett verktyg i en förändring som
kan leda till utveckling.
1. Förslag till lokal skolbiblioteksplan med tydlig målsättning
Verksamhetsmål
Skolbiblioteket
har en viktig funktion i två av skolans uppdrag
- att hjälpa eleven att utvecklas sin läs- och skrivförmåga.
- att hjälpa eleven att förbättra sin förmåga
att hantera information.
Skolbiblioteket
ska ges förutsättningar att bidra till skolans pedagogiska
utveckling och vara ett stöd för lärarna i deras verksamhet.
Biblioteket har en lärande roll och ska vara en integrerad del
av undervisningen. Bibliotekspersonalen ska ge eleverna uppmuntran och
stimulans så att de kan förverkliga sina kunskapsmål.
Bibliotekspersonalen
ska aktivt bedriva olika former av läsfrämjande verksamhet
med mål att uppmuntra elevernas läsiver och stödja dem
i deras läs- skriv- och språkutveckling. Alla elever ska
ges möjlighet att ta del av bibliotekets resurser utifrån
vars och ens egna förutsättningar.
Eleverna ska ges
handledning och träning i informationssökning och tillgång
till ett kritiskt perspektiv på informationsmängden. Detta
arbete ska bedrivas i anslutning till ämnena av lärare och
bibliotekarie i samarbete.
Skolbiblioteket
ska belysa frågor om jämställdhet och mänskliga
rättigheter. Skolbiblioteket ska ges resurser att utföra sitt
uppdrag och personalen bör ingå i ett arbetslag samt erbjudas
regelbunden fortbildning.
Skolbiblioteket
ska utifrån de egna förutsättningarna erbjuda verksamhet
av så hög kvalitet som möjligt genom generösa öppettider,
kvalificerad personal, goda medier, moderna verktyg och möjlighet
till koncentration och arbetsro.
Mål
för tal- läs- och skrivutveckling
Skolbibliotekarien
bör bidra till att skapa en kreativ, utvecklande miljö i skolan
genom att erbjuda biblioteket inte bara som rum för bokutlåning
och läsning, utan även för samtal, skrivande och berättande.
Skolbiblioteket ska vara en språkstimulerande plats där man
läser, skriver, talar och lyssnar på varandra. Att på
olika sätt ta del av varandras upplevelser bidrar till en fördjupning
av dessa förmågor.
Tillsammans med
läraren ska bibliotekarien bidra till att skapa lust och förståelse
för språket. Varje elev ska ges möjlighet att utifrån
sin förmåga få känna tillfredsställelse i
att göra framsteg och övervinna svårigheter t ex med
hjälp av olika läsprogram och skrivprojekt i skolan. I glädjen
över att kunna förstå något stimuleras eleverna
att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt
och lösa problem.
Förutom att
vara ett språkrum ska skolbiblioteket ska också vara en
lustfylld mötesplats där eleverna får ta del av vårt
kulturarv. Att skriva till och eventuellt få möta en författare,
titta på en utställning eller själva få förbereda
och ansvara för en kulturell aktivitet bidrar till personlig utveckling
och mognad hos eleverna.
Mål för informationskompetens – fem övergripande
färdigheter
Eleven bör
- ha förmåga till faktagranskning och problemdefinition
- förståelse
för de problem och möjligheter som dagens massiva informationsflöde
innebär
- förmåga att finna lämpliga metoder för planering,
insamling, bearbetning och presentation
- förtrogenhet med såväl tryckta som elektroniska informationskällor
som verktyg
- fantasi, kreativitet och flexibilitet inför arbetsuppgiften.
Delmål som elever ska ha uppnått i
år 5 i grundskolan
Eleven
bör
- kunna använda uppslagsverk och fackböcker.
- ha kunskap om olika typer av medier.
- kunna förstå enkla sökstrategier på Internet.
- förstå att fackböcker är placerade efter ämne.
- behärska enklare sökningar i bibliotekskatalogen.
- kunna söka i enkla databaser.
- kunna jämföra och kritiskt granska fakta från olika
källor.
- kunna skriva ner sina källor och veta varför.
Delmål
som eleverna bör ha uppnått i år 9 i grundskolan
Eleven bör
- kunna formulera frågor utifrån vad man vill veta.
- förstå hur referensverk och uppslagsböcker fungerar
(tryckta och elektroniska).
- kunna söka i en bibliotekskatalog och på hemsidor.
- ha prövat olika sökmetoder och informationskällor på
Internet.
- ha tränat olika sökord och sökvägar i artikel-
och ämnesdatabaser.
- ha arbetat med att kritiskt granska information.
- ha förstått värdet av att skriva ner sina källor.
Delmål
som eleverna bör ha uppnått i år 3 i gymnasiet
Eleven bör
- kunna fokusera och avgränsa ett ämne och göra en relevant
problemformulering.
- känna till de vanligaste leverantörerna av information såsom
bibliotek, myndigheter, arkiv, museer, databaser och Internet.
- kunna använda alla viktiga sökverktyg som står tillbuds.
- kunna använda en bred och effektiv sökstrategi.
- känna till offentlighetsprincipen, datalagen och upphovsrätten.
- kunna använda ett analytiskt tänkande och kritiskt kunna
granska och jämföra fakta från olika texter och källor,
samt kunna värdera dessa.
- kunna skriva en korrekt källförteckning.
Hur
ska vi då bära oss åt för att förverkliga
målen?Hur ska det gå till i praktiken?
2.
Handlingsplan
a) Grundskolan
Läsutveckling
Läsning
är grunden för all kunskapsinhämtning. Förutom att
språket utvecklas stimuleras även fantasin och empatin. Vid
återkommande boksamtal i bibliotek eller klassrum, allt efter
ålder och mognad skapas läslust och läsvana. Detta är
bibliotekspersonalens viktigaste upp-gifter.
Från år
1 kan elever få egna lånekort och komma och låna på
egen hand eller tillsammans med sin lärare. Ta då och då
med nya böcker och presentera dem i klassrummet. Berätta om
böcker för eleverna och inspirera till samtal. Ha ett aktuellt
och stimulerande bokbestånd som lockar till läsning. Erbjud
ett attraktivt bibliotek och engagera eleverna i förbättringar
– visa att de är betrodda. Bokprata i år F-2 en timme
varannan vecka för alla klasser i biblioteket.
Ha schemalagda
tider för samarbete med eleverna i år 3-5. Bjud in dem till
en ttf-timme i biblioteket en gång varannan vecka och låt
eleverna berätta om böcker för varandra. Utbilda två
elever från varje klass i år 3-5 till biblioteksvärdar.
De blir snabbt ansvarstagande och kan rekommendera böcker till
sina klasskamrater, muntligt eller t ex genom bloggar.
Samarbeta mycket
med klasslärarna i år 6-9. Bjud in klasserna till bokpresentationer.
Man kan även låna ut klassuppsättningar via lånekorten
för att göra klassikerna mer tillgängliga. Utse en biblioteksgrupp
med elever som får vara med vid inköp av litteratur och som
även får tycka till om bibliotekets miljö.
Samarbeta även
med eventuella speciallärare särskilt när det gäller
elever med läs-och skrivsvårigheter och underlätta bokförsörjningen
med utlån av talböcker och lättläst litteratur
till denna grupp. Bjud in en författare att berätta för
några olika åldrar om sig själva och sitt skrivande
någon gång per läsår. Före besöket
kan barnen få mejlväxla med författaren ifråga,
något som brukar ge en extra dimension åt mötet.
Informationskompetens
För
att ge eleverna och lärarna stöd i undervisningen så
kan man erbjuda sökhjälp, sökundervisning och källkritik
i datasalen och biblioteket för alla klasser år 1-9. Detta
kan gärna få ske i början av exempelvis ett projektarbete.
För att detta skall fungera krävs samplanering med lärare.
Man kan med fördel börja med 7-åringarna. De yngsta
barnen lär sig snabbt hur Internet fungerar. Kvalitetsgranskade
och utvalda sidor bör erbjudas istället för någon
större sökmotor på nätet för undvikande av
oönskat resultat på tvivelaktiga sidor.
I år 1-3
kan detta ske i form av lite enklare övningar såsom genomgång
av hyllorna i biblioteket, sökningar i uppslagsverk för barn,
sökningar i bibliotekets katalog och enkla länksamlingar på
Internet såsom Annas länkburkar och Unga fakta. Eleverna
kan få söka på det de är intresserade av t ex
ett husdjur, någon sportgren eller en seriefigur. Tanken är
att ju tidigare eleverna lär sig, ju säkrare blir de när
de får i uppdrag att söka material till skolarbeten.
I år 4-6
kan man använda spel från t ex UR där eleverna får
lära sig grunderna i hur man söker information och är
källkritisk, samt hur man söker och hittar böcker med
hjälp av bibliotekskatalogen. Vidare är det bra att lära
sig använda Länkskafferiet inför ett skolarbete, slå
i ett uppslagsverk och söka i databasen Alex författarlexikon.
I år 7-9
ska eleverna träna ytterligare källkritik och använda
uppslagsverk t ex NE. Vidare bör de lära sig använda
specialdatabaser t ex Presstext, Mediearkivet, Artikelsök och Landguiden
samt hur en sökmotor fungerar exempelvis Google. Hur man formulerar
en sökfråga, hittar rätt ämnesord och väljer
rätt sökkälla till sitt arbete behöver eleverna
ofta hjälp med. Förutsättningen för en sådan
sökundervisning är att eleven har ett mål med sin faktainsamling
och en formulerad frågeställning, vilket läraren helst
skall ha förberett dem med.
2.
Handlingsplan
b) Gymnasiet
Läsutveckling
Att läsa
skönlitteratur ingår i svenskundervisningen. Biblioteket
kan genom sitt bestånd bidra till elevernas kännedom om viktiga
verk och klassiker i världslitteraturen. Förmågan till
textanalys och förståelse kan övas liksom återgivandet
av tankar och åsikter i böcker och tidningsartiklar med hjälp
av bibliotekets tryckta verk och databaser. De flesta elever använder
sig numera av dator i skrivandet och i processen ingår att samla
stoff i skolbiblioteket, anteckna, göra utkast och slutligen bearbeta
materialet så att det blir läsvärt och kan presenteras
för andra.
Elever kan övas
i att lyssna aktivt och ställa frågor och biblioteket kan
vara en arena för eleverna i många olika samtal t ex att
lyssna till lärare, klasskamrater och uppläst text, eller
att framträda själv och hålla ett anförande inför
den egna klassen. Bokprat och lästips från bibliotekariens
sida är inte banalt utan värdefullt när det gäller
att inspirera elever till vidare läsning. Alla blir inte bokslukare
men många får sina första stora läsupplevelser
i skolan via skolbiblioteket. Ett väl fungerande bibliotek är
ett mycket gott stöd för lässvaga elever.
Skolbibliotekets
viktigaste resurs är bibliotekariens förmåga att lära
ut hur man bäst använder biblioteket i skolarbetet samt inspirera
till läsning av skönlitteratur. Därför bör
vi tillsammans med skolledningen göra det tydligt för lärarna
och gemensamt komma fram till hur vårt uppdrag ser ut dvs att
vi har en servicefunktion med en vägledande och lärande roll
i skolan.
För möjligheten
att regelbundet komma till tals med skolledningen i stora och små
frågor kan man bilda en biblioteksgrupp på 5-6 personer
som träffas en gång i månaden och som t ex består
av rektor eller studierektor, några lärare och ev. dataansvarig
personal. Bibliotekarien kan vara sammankallande till mötena och
även skriva protokoll.
Man kan ta för
vana att kort berätta för lärarna i arbetslaget om ett
par nya barn- och ungdomsböcker då och då. Förutom
omväxlande exponering av skönlitteratur i biblioteket, kan
elever göra reklam på skolans hemsida för sina favoriter.
Eleverna är själva de bästa marknadsförarna. Beträffande
bokutlåningen bör man förenkla lånerutinerna så
långt det går och vara generös med utlåningstiden.
Gör klasslärarna medansvariga för återlämningen
genom meddelanden och påminnelser.
Informationskompetens
Begreppet
innefattar både sökteknik och konsten att överblicka,
värdera och bearbeta den information eleverna hittar. Själva
sökprocessen är viktigast och handlar mer om kreativitet än
teknik. Vår roll är att hjälpa eleverna att hitta bra
information och göra den till kunskap med hjälp av tekniken.
Den mesta tiden bör användas till att jämföra och
göra urval istället för att man bara samlar in uppgifter.
De flesta elever behöver stärkas i sin förmåga
att hantera den information de hittar. Det gäller att systematiskt
träna på att avgränsa sitt ämne utifrån en
bred sökstrategi, formulera intressanta frågor, analysera
underlag och reflektera kritiskt kring detta.
I mån av
resurser kan man på höstterminen i år 1 schemalägga
en introduktion i informationssökning. Detta kan äga rum i
bibliotek och/eller datasal i halvklass under en lektion. Om skolan
t ex har tre olika gymnasieprogram tvåparallelligt blir detta
12 lektionstillfällen.
Inför sista
läsåret kan man i början av hösten i år 3
ha schemalagda repetitioner i informationssökning och källkritik.
Detta kan göras under tre olika lektioner med cirka hälften
av 3:orna då man även informerar om specifika sökmetoder
beroende på elevernas ämnesval. För att inte binda upp
bibliotekspersonalen för mycket kan den andra hälften av eleverna
få sin repetition redan i slutet på våren i år
2.
Tidigt på
vårterminen kan det vara dags för källkritik på
Internet i år 1. Arbeta med halvklass under en dubbellektion först
i ett teoretiskt diskuterande block och låt därefter eleverna
pröva sina kunskaper direkt i ett praktiskt block. Det blir 12
dubbellektioner som bör vara schemalagda.
I slutet av år 2 på våren schemaläggs alltså
en repetition av informationssökning och källkritik inför
sista läsåret. Den äger rum under tre lektioner för
cirka hälften av eleverna. Övriga får repetitionen i
år 3 på hösten enligt ovan.
Ovanstående exempel avser en skola med ca 250 elever. Är
skolan större måste man vara fler personer som handleder
elever på det här sättet. Allt detta kan poängsättas
och ingå i gymnasiearbetet (projektarbetet) 100 poäng.
Utvärdering
- Hur vet vi om vi har uppnått målen?
En årlig
utvärdering behövs för att mäta verkställandet
av övergripande skolbiblioteksmål. Då kan man mäta
några huvudområden såsom resurser, användning,
kvalitet och kostnader. Vid regelbundna biblioteksmöten med skolledning
och lärare kan biblioteksarbetet även fortlöpande under
läsåret utvärderas mot skolans behov.
Har vi tillräckliga
resurser?
- Bibliotekarienärvaro.
- Biblioteksassistent.
- Samlat bokbestånd.
- Antal datorer.
- Antal tidskrifter.
Hur används
biblioteket?
- Antal lån per elev och lärare.
- Antal biblioteksbesökare
- Utlån per media.
- Referensförfrågningar.
- Datoranvändning.
Ger vi kvalitet?
- Användarundersökning.
- Elevenkäter.
- Samrådsaktiviteter.
- Ämnesgrupper
Är vi kostnadseffektiva?
- Funktioner, tjänster, aktiviteter
- Personalkostnad
- Bibliotekskostnad i % av skolbudgeten
- Mediekostnad i % av bibliotekskostnaden
Vi har kommit en bit på väg när
-
lärarna tar initiativ till samarbete med biblioteket både
när det gäller barnens låneböcker och informationssökning.
- eleverna ställer
frågor och använder biblioteket i sitt sökande och utnyttjar
olika informationskällor.
- eleverna kan
hantera ett massivt informationsflöde, har förstått
att processen påverkar resultatet och att det är vägen
som är det egentliga målet.
- eleverna arbetar
målmedvetet i biblioteket och tar ett personligt ansvar för
sina studier.
- bibliotekarien
deltar i projekt inte endast under arbetets gång utan redan på
planeringsstadiet och även uppföljningen och biblioteket därmed
blir en integrerad och naturlig del av hela lärandeprocessen.
Styrdokument
och lagar
Ur
UNESCO’s skolbiblioteksmanifest:
”Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är
grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket
ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt
lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga
för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare.”
IFLA:s
riktlinjer för skolbibliotek
har tillkommit för att hjälpa skolor att tillämpa manifestets
principer. Utdrag ur Kap 3.2 som belyser skolbibliotekariens roll:
”Bibliotekarien bör skapa en miljö för fritid och
lärande som är attraktiv, välkomnande och tillgänglig
för alla, utan rädsla och fördomar. Alla som arbetar
i skolbiblioteket bör ha god kontakt med barn, unga och vuxna.”
Ur
Bibliotekslagen SFS 1996:1596
9 § ”Folk- och skolbibliotek skall ägna särskild
uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker,
informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för
att främja språkutveckling och stimulera till läsning.”
Skolans
läroplaner
En läroplan
är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska
följas. De två läroplanerna för skolan (Lpo 94
och Lpf 94) länkar i varandra och uttrycker samma syn på
kunskap, utveckling och lärande. Där beskrivs verksamheternas
värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet.
Målen för det offentliga skolväsendet är av två
slag, dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna når,
dels mål som skolan ska se till att alla elever kan uppnå.
Grundskolan
Ur Läroplan
för det obligatoriska skolväsendet SKOLFS 94:1 / Lpo 94
2.8… ”Rektor har ansvar för skolans resultat
och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för
att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får
tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och
annat stöd för att själva kunna söka och utveckla
kunskaper,
t ex bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.”
Ur
Kursplanen i svenska.
Mål att sträva mot:
……”utvecklar förmåga att utnyttja olika
möjligheter för att hämta information, tillägnar
sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga
att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap.”
Mål som eleverna
skall ha uppnått i slutet av år 5:
-Kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställningar
för att belysa eller besvara frågor om människan och
hennes verksamheter.
Mål som eleverna
skall ha uppnått i slutet av år 9:
-Kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från
olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt
i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser.
Gymnasiet
Ur
Kurser och kursplaner SKOLFS 2000:3 Svenska.
Mål att sträva mot:
….”utvecklar sin förmåga att söka, sovra
och bearbeta information från såväl muntliga som tryckta
och digitala källor.” ”Eleverna får tillfälle
att överblicka större kunskapsfält och genomföra
större och självständigare muntliga och skriftliga uppgifter
och utveckla ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och
arbeta. I samband härmed övas källkritisk informationssökning
i såväl tryckta källor som databaser av olika slag.”
Ur Skolverkets
Förslag till kursplan 2006-01-31. Mål för gymnasiearbete.
Eleven skall kunna
-identifiera, avgränsa, bearbeta och ta ansvar för en frågeställning
eller en arbetsuppgift
-reflektera över processen och granska den kritiskt
-åstadkomma ett resultat som speglar helhet och sammanhang i programmet
och studievägen
-värdera resultatet
När det gäller
att definiera informationskompetens beskriver
Christine Bruce i
The Seven Faces of Information Literacy sju olika steg som enligt henne
bygger upp informationskompetens. I vår framställning stödjer
vi oss mest på hennes kategoriindelning. Fritt översatt kan
man formulera det så att eleverna är informationskompetenta
när de kan
- använda IT för informationssökning och kommunikation
- finna informationskällor
- tillämpa informationssökningsprocesser
- kontrollera information
- skapa en egen kunskapsgrund
- arbeta med kunskap ur ett personligt perspektiv
- använda informationen klokt
Litteraturtips
Arbetsplan för skolbiblioteket – några tankar kring
betydelsen av en arbetsplan för skolbibliotekets verksamhetsutveckling
(2004) / Anette Ekström. Stockholm: Skolverket
Bemanna skolbiblioteken:
ett verktyg för skolutveckling / Nationella skolbiblioteksgruppen
(2005) Stockholm.
Bibliotekens roll
i lärandet: mål (2004) Länsbiblioteket i Stockholms
län i samarbete med folk-, skol-, universitets- och högskolebiblioteken
i regionen. Stockholm
Bruce, Christine
(1997) The Seven Faces of Information Literacy, AUSLIB Press, Adelaide,
South Australia.
Kuhlthau, Carol C. : Informationssökningsprocessen (2006). Lund:
Bibliotekstjänst.
Informationsfärdighet
i skolan: Skolbiblioteket som pedagogisk resurs (2003)
/ Monica Nilsson. Lund: Bibliotekstjänst
Limberg, Louise
m fl: Informationssökning och lärande – en forskningsöversikt
(2002) Stockholm: Skolverket
Myndigheten för
Skolutveckling Kolla källan! (2006) / Anette Holmqvist. Skolverket
http://kollakallan.skolverket.se/
Redovisning av
Språkrum (2003) / Uppdrag till Statens skolverk och myndigheten
för skolutveckling. (Pdf-fil, 363 Kb)
Skolbiblioteket,
ett redskap för utveckling av barns läsförmåga.
(2006) Beslut om ny skolbiblioteksorganisation. Idéskiss tagen
av Bildningsnämnden i Motala kommun.
Sök för
att lära: om lärande, informationssökning och bibliotek
(2004) / redigerad av Margareta Ullström. Lund: Bibliotekstjänst
Textflytt och sökslump:
informationssökning via skolbibliotek (2004) / Mikael Alexandersson
och Louise Limberg. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Tänk om…!
: pedagogiska metoder i biblioteket (2005) / sammanställd av Svensk
biblioteksförening, Specialgruppen för bibliotekspedagogik.
Stockholm
