Skolbiblioteksverksamhet – förslag till mål

SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET – förslag till målsättning och arbetsplan för skolbibliotek

INLEDNING
Vad är målet med utbildning? Hur kan vi påverka elevernas läsutveckling? Hur ska vi hjälpa dem att bli duktiga i informationssökning? Vem ansvarar för att eleverna får de kunskaper och färdigheter de behöver?

Läsning är nyckeln till lärande.
Läsförmågan har stor betydelse för att klara samtliga ämnen i skolan, anser skolministern som på Bok- och biblioteksmässan i september 2005 betonade skolbibliotekens viktiga roll när det gäller att stärka elevernas läsutveckling och läsförståelse.

I nedanstående förslag till lokal skolbiblioteksplan har vi samlat på oss och försökt sammanfatta alla de kloka tankar och idéer som vi fått från kollegor under åren och smält samman dem med våra egna visioner om skolbiblioteksverksamhet.

Våra egna praktiska erfarenheter har förstås bidragit till arbetet. Här finns utdrag ur skrifter och handlingsplaner från olika bibliotek och institutioner i Sverige. Allt är avsett att vara riktlinjer för var och en att plocka till sig av det som är användbart för den egna verksamheten. Meningen är att det ska inspirera till handling. Det bästa är förstås om man på skolan kan få fler än bara bibliotekarien att delta i processen!

Utgångspunkten för vårt arbete är UNESCO’s skolbiblioteksmanifest och IFLA/UNESCO:s riktlinjer för skolbibliotek samt de nationella styrdokumenten för utbildningsväsendet: bibliotekslagen, skollagen, läroplaner och kursplaner. Dessa riktlinjer ger en bild av verksamhetens grundläggande uppgifter. Dessutom finns det flera teorier och vedertagna modeller för informationskompetens. Vilken du väljer beror på din egen skolas kunskapssyn.

FORMULERA MÅLEN – UPPRÄTTA EN SKOLBIBLIOTEKSPLAN
Nedan följer ett förslag till
1. skolbiblioteksplan med tydliga mål för verksamheten
2. konkreta handlings-och arbetsplaner
Detta är avsett att vara en metod och ett verktyg i en förändring som kan leda till utveckling.

1. Förslag till lokal skolbiblioteksplan med tydlig målsättning

Verksamhetsmål

Skolbiblioteket har en viktig funktion i två av skolans uppdrag
– att hjälpa eleven att utvecklas sin läs- och skrivförmåga.
– att hjälpa eleven att förbättra sin förmåga att hantera information.

Skolbiblioteket ska ges förutsättningar att bidra till skolans pedagogiska utveckling och vara ett stöd för lärarna i deras verksamhet. Biblioteket har en lärande roll och ska vara en integrerad del av undervisningen. Bibliotekspersonalen ska ge eleverna uppmuntran och stimulans så att de kan förverkliga sina kunskapsmål.

Bibliotekspersonalen ska aktivt bedriva olika former av läsfrämjande verksamhet med mål att uppmuntra elevernas läsiver och stödja dem i deras läs- skriv- och språkutveckling. Alla elever ska ges möjlighet att ta del av bibliotekets resurser utifrån vars och ens egna förutsättningar.

Eleverna ska ges handledning och träning i informationssökning och tillgång till ett kritiskt perspektiv på informationsmängden. Detta arbete ska bedrivas i anslutning till ämnena av lärare och bibliotekarie i samarbete.

Skolbiblioteket ska belysa frågor om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Skolbiblioteket ska ges resurser att utföra sitt uppdrag och personalen bör ingå i ett arbetslag samt erbjudas regelbunden fortbildning.

Skolbiblioteket ska utifrån de egna förutsättningarna erbjuda verksamhet av så hög kvalitet som möjligt genom generösa öppettider, kvalificerad personal, goda medier, moderna verktyg och möjlighet till koncentration och arbetsro.

Mål för tal- läs- och skrivutveckling
Skolbibliotekarien bör bidra till att skapa en kreativ, utvecklande miljö i skolan genom att erbjuda biblioteket inte bara som rum för bokutlåning och läsning, utan även för samtal, skrivande och berättande. Skolbiblioteket ska vara en språkstimulerande plats där man läser, skriver, talar och lyssnar på varandra. Att på olika sätt ta del av varandras upplevelser bidrar till en fördjupning av dessa förmågor.

Tillsammans med läraren ska bibliotekarien bidra till att skapa lust och förståelse för språket. Varje elev ska ges möjlighet att utifrån sin förmåga få känna tillfredsställelse i att göra framsteg och övervinna svårigheter t ex med hjälp av olika läsprogram och skrivprojekt i skolan. I glädjen över att kunna förstå något stimuleras eleverna att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.

Förutom att vara ett språkrum ska skolbiblioteket ska också vara en lustfylld mötesplats där eleverna får ta del av vårt kulturarv. Att skriva till och eventuellt få möta en författare, titta på en utställning eller själva få förbereda och ansvara för en kulturell aktivitet bidrar till personlig utveckling och mognad hos eleverna.

Mål för informationskompetens – fem övergripande färdigheter
Eleven bör
– ha förmåga till faktagranskning och problemdefinition
– förståelse för de problem och möjligheter som dagens massiva informationsflöde innebär
– förmåga att finna lämpliga metoder för planering, insamling, bearbetning och presentation
– förtrogenhet med såväl tryckta som elektroniska informationskällor som verktyg
– fantasi, kreativitet och flexibilitet inför arbetsuppgiften.

Delmål som elever ska ha uppnått i år 5 i grundskolan
Eleven bör
– kunna använda uppslagsverk och fackböcker.
– ha kunskap om olika typer av medier.
– kunna förstå enkla sökstrategier på Internet.
– förstå att fackböcker är placerade efter ämne.
– behärska enklare sökningar i bibliotekskatalogen.
– kunna söka i enkla databaser.
– kunna jämföra och kritiskt granska fakta från olika källor.
– kunna skriva ner sina källor och veta varför.

Delmål som eleverna bör ha uppnått i år 9 i grundskolan
Eleven bör
– kunna formulera frågor utifrån vad man vill veta.
– förstå hur referensverk och uppslagsböcker fungerar (tryckta och elektroniska).
– kunna söka i en bibliotekskatalog och på hemsidor.
– ha prövat olika sökmetoder och informationskällor på Internet.
– ha tränat olika sökord och sökvägar i artikel- och ämnesdatabaser.
– ha arbetat med att kritiskt granska information.
– ha förstått värdet av att skriva ner sina källor.

Delmål som eleverna bör ha uppnått i år 3 i gymnasiet
Eleven bör
– kunna fokusera och avgränsa ett ämne och göra en relevant problemformulering.
– känna till de vanligaste leverantörerna av information såsom bibliotek, myndigheter, arkiv, museer, databaser och Internet.
– kunna använda alla viktiga sökverktyg som står tillbuds.
– kunna använda en bred och effektiv sökstrategi.
– känna till offentlighetsprincipen, datalagen och upphovsrätten.
– kunna använda ett analytiskt tänkande och kritiskt kunna granska och jämföra fakta från olika texter och källor, samt kunna värdera dessa.
– kunna skriva en korrekt källförteckning.

Hur ska vi då bära oss åt för att förverkliga målen?Hur ska det gå till i praktiken?

2. Handlingsplan
a) Grundskolan

Läsutveckling
Läsning är grunden för all kunskapsinhämtning. Förutom att språket utvecklas stimuleras även fantasin och empatin. Vid återkommande boksamtal i bibliotek eller klassrum, allt efter ålder och mognad skapas läslust och läsvana. Detta är bibliotekspersonalens viktigaste upp-gifter.

Från år 1 kan elever få egna lånekort och komma och låna på egen hand eller tillsammans med sin lärare. Ta då och då med nya böcker och presentera dem i klassrummet. Berätta om böcker för eleverna och inspirera till samtal. Ha ett aktuellt och stimulerande bokbestånd som lockar till läsning. Erbjud ett attraktivt bibliotek och engagera eleverna i förbättringar – visa att de är betrodda. Bokprata i år F-2 en timme varannan vecka för alla klasser i biblioteket.

Ha schemalagda tider för samarbete med eleverna i år 3-5. Bjud in dem till en ttf-timme i biblioteket en gång varannan vecka och låt eleverna berätta om böcker för varandra. Utbilda två elever från varje klass i år 3-5 till biblioteksvärdar. De blir snabbt ansvarstagande och kan rekommendera böcker till sina klasskamrater, muntligt eller t ex genom bloggar.

Samarbeta mycket med klasslärarna i år 6-9. Bjud in klasserna till bokpresentationer. Man kan även låna ut klassuppsättningar via lånekorten för att göra klassikerna mer tillgängliga. Utse en biblioteksgrupp med elever som får vara med vid inköp av litteratur och som även får tycka till om bibliotekets miljö.

Samarbeta även med eventuella speciallärare särskilt när det gäller elever med läs-och skrivsvårigheter och underlätta bokförsörjningen med utlån av talböcker och lättläst litteratur till denna grupp. Bjud in en författare att berätta för några olika åldrar om sig själva och sitt skrivande någon gång per läsår. Före besöket kan barnen få mejlväxla med författaren ifråga, något som brukar ge en extra dimension åt mötet.

Informationskompetens
För att ge eleverna och lärarna stöd i undervisningen så kan man erbjuda sökhjälp, sökundervisning och källkritik i datasalen och biblioteket för alla klasser år 1-9. Detta kan gärna få ske i början av exempelvis ett projektarbete. För att detta skall fungera krävs samplanering med lärare. Man kan med fördel börja med 7-åringarna. De yngsta barnen lär sig snabbt hur Internet fungerar. Kvalitetsgranskade och utvalda sidor bör erbjudas istället för någon större sökmotor på nätet för undvikande av oönskat resultat på tvivelaktiga sidor.

I år 1-3 kan detta ske i form av lite enklare övningar såsom genomgång av hyllorna i biblioteket, sökningar i uppslagsverk för barn, sökningar i bibliotekets katalog och enkla länksamlingar på Internet såsom Annas länkburkar och Unga fakta. Eleverna kan få söka på det de är intresserade av t ex ett husdjur, någon sportgren eller en seriefigur. Tanken är att ju tidigare eleverna lär sig, ju säkrare blir de när de får i uppdrag att söka material till skolarbeten.

I år 4-6 kan man använda spel från t ex UR där eleverna får lära sig grunderna i hur man söker information och är källkritisk, samt hur man söker och hittar böcker med hjälp av bibliotekskatalogen. Vidare är det bra att lära sig använda Länkskafferiet inför ett skolarbete, slå i ett uppslagsverk och söka i databasen Alex författarlexikon.

I år 7-9 ska eleverna träna ytterligare källkritik och använda uppslagsverk t ex NE. Vidare bör de lära sig använda specialdatabaser t ex Presstext, Mediearkivet, Artikelsök och Landguiden samt hur en sökmotor fungerar exempelvis Google. Hur man formulerar en sökfråga, hittar rätt ämnesord och väljer rätt sökkälla till sitt arbete behöver eleverna ofta hjälp med. Förutsättningen för en sådan sökundervisning är att eleven har ett mål med sin faktainsamling och en formulerad frågeställning, vilket läraren helst skall ha förberett dem med.

2. Handlingsplan
b) Gymnasiet

Läsutveckling
Att läsa skönlitteratur ingår i svenskundervisningen. Biblioteket kan genom sitt bestånd bidra till elevernas kännedom om viktiga verk och klassiker i världslitteraturen. Förmågan till textanalys och förståelse kan övas liksom återgivandet av tankar och åsikter i böcker och tidningsartiklar med hjälp av bibliotekets tryckta verk och databaser. De flesta elever använder sig numera av dator i skrivandet och i processen ingår att samla stoff i skolbiblioteket, anteckna, göra utkast och slutligen bearbeta materialet så att det blir läsvärt och kan presenteras för andra.

Elever kan övas i att lyssna aktivt och ställa frågor och biblioteket kan vara en arena för eleverna i många olika samtal t ex att lyssna till lärare, klasskamrater och uppläst text, eller att framträda själv och hålla ett anförande inför den egna klassen. Bokprat och lästips från bibliotekariens sida är inte banalt utan värdefullt när det gäller att inspirera elever till vidare läsning. Alla blir inte bokslukare men många får sina första stora läsupplevelser i skolan via skolbiblioteket. Ett väl fungerande bibliotek är ett mycket gott stöd för lässvaga elever.

Skolbibliotekets viktigaste resurs är bibliotekariens förmåga att lära ut hur man bäst använder biblioteket i skolarbetet samt inspirera till läsning av skönlitteratur. Därför bör vi tillsammans med skolledningen göra det tydligt för lärarna och gemensamt komma fram till hur vårt uppdrag ser ut dvs att vi har en servicefunktion med en vägledande och lärande roll i skolan.

För möjligheten att regelbundet komma till tals med skolledningen i stora och små frågor kan man bilda en biblioteksgrupp på 5-6 personer som träffas en gång i månaden och som t ex består av rektor eller studierektor, några lärare och ev. dataansvarig personal. Bibliotekarien kan vara sammankallande till mötena och även skriva protokoll.

Man kan ta för vana att kort berätta för lärarna i arbetslaget om ett par nya barn- och ungdomsböcker då och då. Förutom omväxlande exponering av skönlitteratur i biblioteket, kan elever göra reklam på skolans hemsida för sina favoriter. Eleverna är själva de bästa marknadsförarna. Beträffande bokutlåningen bör man förenkla lånerutinerna så långt det går och vara generös med utlåningstiden. Gör klasslärarna medansvariga för återlämningen genom meddelanden och påminnelser.

Informationskompetens
Begreppet innefattar både sökteknik och konsten att överblicka, värdera och bearbeta den information eleverna hittar. Själva sökprocessen är viktigast och handlar mer om kreativitet än teknik. Vår roll är att hjälpa eleverna att hitta bra information och göra den till kunskap med hjälp av tekniken. Den mesta tiden bör användas till att jämföra och göra urval istället för att man bara samlar in uppgifter. De flesta elever behöver stärkas i sin förmåga att hantera den information de hittar. Det gäller att systematiskt träna på att avgränsa sitt ämne utifrån en bred sökstrategi, formulera intressanta frågor, analysera underlag och reflektera kritiskt kring detta.

I mån av resurser kan man på höstterminen i år 1 schemalägga en introduktion i informationssökning. Detta kan äga rum i bibliotek och/eller datasal i halvklass under en lektion. Om skolan t ex har tre olika gymnasieprogram tvåparallelligt blir detta 12 lektionstillfällen.

Inför sista läsåret kan man i början av hösten i år 3 ha schemalagda repetitioner i informationssökning och källkritik. Detta kan göras under tre olika lektioner med cirka hälften av 3:orna då man även informerar om specifika sökmetoder beroende på elevernas ämnesval. För att inte binda upp bibliotekspersonalen för mycket kan den andra hälften av eleverna få sin repetition redan i slutet på våren i år 2.

Tidigt på vårterminen kan det vara dags för källkritik på Internet i år 1. Arbeta med halvklass under en dubbellektion först i ett teoretiskt diskuterande block och låt därefter eleverna pröva sina kunskaper direkt i ett praktiskt block. Det blir 12 dubbellektioner som bör vara schemalagda.

I slutet av år 2 på våren schemaläggs alltså en repetition av informationssökning och källkritik inför sista läsåret. Den äger rum under tre lektioner för cirka hälften av eleverna. Övriga får repetitionen i år 3 på hösten enligt ovan.

Ovanstående exempel avser en skola med ca 250 elever. Är skolan större måste man vara fler personer som handleder elever på det här sättet. Allt detta kan poängsättas och ingå i gymnasiearbetet (projektarbetet) 100 poäng.

Utvärdering – Hur vet vi om vi har uppnått målen?

En årlig utvärdering behövs för att mäta verkställandet av övergripande skolbiblioteksmål. Då kan man mäta några huvudområden såsom resurser, användning, kvalitet och kostnader. Vid regelbundna biblioteksmöten med skolledning och lärare kan biblioteksarbetet även fortlöpande under läsåret utvärderas mot skolans behov.

Har vi tillräckliga resurser?
– Bibliotekarienärvaro.
– Biblioteksassistent.
– Samlat bokbestånd.
– Antal datorer.
– Antal tidskrifter.

Hur används biblioteket?
– Antal lån per elev och lärare.
– Antal biblioteksbesökare
– Utlån per media.
– Referensförfrågningar.
– Datoranvändning.

Ger vi kvalitet?
– Användarundersökning.
– Elevenkäter.
– Samrådsaktiviteter.
– Ämnesgrupper

Är vi kostnadseffektiva?
– Funktioner, tjänster, aktiviteter
– Personalkostnad
– Bibliotekskostnad i % av skolbudgeten
– Mediekostnad i % av bibliotekskostnaden

Vi har kommit en bit på väg när
– lärarna tar initiativ till samarbete med biblioteket både när det gäller barnens låneböcker och informationssökning.

– eleverna ställer frågor och använder biblioteket i sitt sökande och utnyttjar olika informationskällor.

– eleverna kan hantera ett massivt informationsflöde, har förstått att processen påverkar resultatet och att det är vägen som är det egentliga målet.

– eleverna arbetar målmedvetet i biblioteket och tar ett personligt ansvar för sina studier.

– bibliotekarien deltar i projekt inte endast under arbetets gång utan redan på planeringsstadiet och även uppföljningen och biblioteket därmed blir en integrerad och naturlig del av hela lärandeprocessen.

Styrdokument och lagar

Ur UNESCO’s skolbiblioteksmanifest:
”Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare.”

IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek har tillkommit för att hjälpa skolor att tillämpa manifestets principer. Utdrag ur Kap 3.2 som belyser skolbibliotekariens roll:
”Bibliotekarien bör skapa en miljö för fritid och lärande som är attraktiv, välkomnande och tillgänglig för alla, utan rädsla och fördomar. Alla som arbetar i skolbiblioteket bör ha god kontakt med barn, unga och vuxna.”

Ur Bibliotekslagen SFS 1996:1596
9 § ”Folk- och skolbibliotek skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.”

Skolans läroplaner
En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas. De två läroplanerna för skolan (Lpo 94 och Lpf 94) länkar i varandra och uttrycker samma syn på kunskap, utveckling och lärande. Där beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Målen för det offentliga skolväsendet är av två slag, dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna når, dels mål som skolan ska se till att alla elever kan uppnå.

Grundskolan
Ur Läroplan för det obligatoriska skolväsendet SKOLFS 94:1 / Lpo 94
2.8…
”Rektor har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper,
t ex bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.”

Ur Kursplanen i svenska. Mål att sträva mot:
……”utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap.”

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5:
-Kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställningar för att belysa eller besvara frågor om människan och hennes verksamheter.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 9:
-Kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser.

Gymnasiet
Ur Kurser och kursplaner SKOLFS 2000:3 Svenska. Mål att sträva mot:
….”utvecklar sin förmåga att söka, sovra och bearbeta information från såväl muntliga som tryckta och digitala källor.” ”Eleverna får tillfälle att överblicka större kunskapsfält och genomföra större och självständigare muntliga och skriftliga uppgifter och utveckla ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. I samband härmed övas källkritisk informationssökning i såväl tryckta källor som databaser av olika slag.”

Ur Skolverkets Förslag till kursplan 2006-01-31. Mål för gymnasiearbete.
Eleven skall kunna
-identifiera, avgränsa, bearbeta och ta ansvar för en frågeställning eller en arbetsuppgift
-reflektera över processen och granska den kritiskt
-åstadkomma ett resultat som speglar helhet och sammanhang i programmet och studievägen
-värdera resultatet

När det gäller att definiera informationskompetens beskriver Christine Bruce i
The Seven Faces of Information Literacy sju olika steg som enligt henne bygger upp informationskompetens. I vår framställning stödjer vi oss mest på hennes kategoriindelning. Fritt översatt kan man formulera det så att eleverna är informationskompetenta när de kan
– använda IT för informationssökning och kommunikation
– finna informationskällor
– tillämpa informationssökningsprocesser
– kontrollera information
– skapa en egen kunskapsgrund
– arbeta med kunskap ur ett personligt perspektiv
– använda informationen klokt

Litteraturtips
Arbetsplan för skolbiblioteket – några tankar kring betydelsen av en arbetsplan för skolbibliotekets verksamhetsutveckling (2004) / Anette Ekström. Stockholm: Skolverket

Bemanna skolbiblioteken: ett verktyg för skolutveckling / Nationella skolbiblioteksgruppen
(2005) Stockholm.

Bibliotekens roll i lärandet: mål (2004) Länsbiblioteket i Stockholms län i samarbete med folk-, skol-, universitets- och högskolebiblioteken i regionen. Stockholm

Bruce, Christine (1997) The Seven Faces of Information Literacy, AUSLIB Press, Adelaide, South Australia.

Kuhlthau, Carol C. : Informationssökningsprocessen (2006). Lund: Bibliotekstjänst.

Informationsfärdighet i skolan: Skolbiblioteket som pedagogisk resurs (2003)
/ Monica Nilsson. Lund: Bibliotekstjänst

Limberg, Louise m fl: Informationssökning och lärande – en forskningsöversikt (2002) Stockholm: Skolverket

Myndigheten för Skolutveckling Kolla källan! (2006) / Anette Holmqvist. Skolverket
http://kollakallan.skolverket.se/

Redovisning av Språkrum (2003) / Uppdrag till Statens skolverk och myndigheten för skolutveckling. (Pdf-fil, 363 Kb)

Skolbiblioteket, ett redskap för utveckling av barns läsförmåga. (2006) Beslut om ny skolbiblioteksorganisation. Idéskiss tagen av Bildningsnämnden i Motala kommun.

Sök för att lära: om lärande, informationssökning och bibliotek (2004) / redigerad av Margareta Ullström. Lund: Bibliotekstjänst

Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek (2004) / Mikael Alexandersson och Louise Limberg. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Tänk om…! : pedagogiska metoder i biblioteket (2005) / sammanställd av Svensk biblioteksförening, Specialgruppen för bibliotekspedagogik. Stockholm


Dokumentet är författat av en arbetsgrupp inom föreningen Skolbibliotek Öst.
Uppdraget har inneburit förslag till målsättning och arbetsplan för skolbibliotek.

Stockholm i juni 2006

Eva Fredrikzon, bibliotekarie på Enskilda Gymnasiet Stockholm
Kristofer Gren, ungdomsbibliotekarie på Hornstulls bibliotek i Stockholm

Comments are closed.