KENSUKES RIKE I SKOLAN ELLER LETANDET EFTER
TRATTKANTARELLER
av Astrid Deppert

Det var min bristande allmänkunskap som gav upphov till detta inlägg. Och faktumet att jag i det avgörande ögonblicket satt närmare en internetuppkopplad dator än bokhyllan med uppslagsverken.

Michael Morpurgos bok Kensukes rike blev jag rekommenderad av en kollega som tycker att jag som gymnasiebibliotekarie då och då behöver vidga mina litteraturvyer även “neråt”. En trivsam lässtund skulle jag dessutom kunna förvänta mig.

De flesta av er som arbetar på grundskolan har säkert haft boken i handen. På svenska kom den ut år 2001, var med i det årets bokjury. Den återfinns i läsgodislådor, temalådor, som bokpratstips eller som lästips för åldern 9 till 12, ibland upp till 15. Den blev prisbelönad i hemlandet Storbritannien. Min kollega hade alltså inte lovat för mycket. En välskriven, spännande äventyrsbok, en modern robinsonad, en bok om vänskap, en bok för läsovilliga pojkar.

Men - det finns så mycket mer att hämta ur boken! Den ger en chans att låta mötet mellan eleven och skönlitteraturen äger rum på ett annorlunda sätt. Ett mera aktivt sätt som minskar risken att eleven förhastat avfärdar boken som ”tråkig” eller ”ointressant”. Ett sätt som dessutom inte bara är begränsat till svensklektionerna. Ämnesövergripande – för att använda en populär, löftesrik, ibland missbrukad trollformel.

Att skapa goda läsvanor är en långvarig, komplex uppgift. Det handlar dels om hur och vad eleven läser och dels om hur lärare och elever arbetar med boken/berättelsen. Enligt kursplanen tillfaller denna uppgift ämnet Svenska. Men visst är den ämnesövergripande? I de andra ämnena i grundskolans högre årskurser är skönlitteratur dock oftast, vad jag kan bedöma, förvisad till bredvidläsning eller fördjupande läsning. Oavsett pedagogisk metodik. Oavsett om läraren prioriterar att eleven ska kunna välja sitt arbetsområde så fritt som möjligt eller hellre vill sätta tydliga ramar för elevens eget arbete. Det är ännu mera sällsynt att en skönlitterär bok blir utgångspunkt för elevens arbete i ett ämnesövergripande sammanhang. Jules Vernes ”Jorden runt” lär vara ett beprövat exempel. Kanske finns det fler?

Kensukes rike är en sådan mycket lämplig startpunkt, ett nästan gyllene tillfälle för ett (någorlunda) inarbetat, motiverat arbetslag att göra ett större tematiskt arbete som berör flera olika ämnesområden i åk 6, 7, 8, kanske till och med åk 9. Jag inte är insatt i läroplanens detaljer men tror jag att fler ämnen på ett självklart sätt och i olika svårighetsgrader kan sammanvävas – naturkunskap, geografi, fysik, matematik, svenska (inte minst loggboksskrivandet – något som alltför många elever på gymnasienivå fortfarande inte har kläm på), samhällskunskap, historia, språk, bild, slöjd, idrott – det är bara att välja. För att inte tala om möjligheten att använda skolbibliotekets resurser och skolbibliotekaries möjligheter till samarbete.

Läs därför gärna boken under aspekten ”ämnesövergripande arbete”. Om du tror att den kan vara lämplig för något arbetslag på din skola, varför inte dela ut några exemplar till sommarläsning? Boken finns att köpa för 70-80 kr. Behöver du mer handfast inspiration så rekommenderar jag ett besök på följande webbsida: www.gunnesboskolan.lund.se/79/laslustan/bokcirkel/reflektionkensukes.html. Där hittar du reflektionsfrågor som elever på Gunnesboskolan i Lund fick när de läste boken i skolans bokcirkel.

Att använda skönlitteraturen i skolan kan ske på många olika sätt. Ibland är det som att leta trattkantareller, ”gå inte bort när du hittat det första skrynkliga lilla knytet … i närheten finns mer.” Har du liknande erfarenheter med andra böcker – sprid dem! Framförallt positiva, men även negativa! Dela med er era egna svampställen!


Astrid Deppert

PS. Mer om goda läsvanor och mötet mellan boken och eleven kan läsas i Gunilla Molloys bok Att läsa skönlitteratur med tonåringar (Studentlitteratur 2003). Det är också där Solveig von Schoultz dikt Novemberskogen finns.