Simrishamn tar emot med strålande sol, blå himmel och gott kaffe. Och så Kwesuka sukela... Det var en gång...

Britt Långbergs och Maria Samuelsson från Lunds stadsbibliotek för oss på ett suveränt sätt in i Sydafrikas sagovärld. Med enkla medel upplever vi hur andefolket i havet ger oss sagornas budskap bara vi sätter snäckan till vårt öra. Vi som lyssnar är bibliotekarier och lärare från hela Skåne. Ungefär 30 st har samlats för att uppleva södra Afrika i Skolbibliotek Syds regi.

Från sagans värld till verklighetens Afrika. Maud Hell från Vikingaskolan i Lund redogör för IASL-konferensen i Durban i somras. Med hjälp av OH-bilder får vi se skolbibliotek som är ganska lika våra svenska, men också andra, som saknar inredning och böcker! Visste ni att alla skolbibliotek i Sydafrika måste ha en speciell Hiv/AIDS-hörna? Man har läsprojekt liknande vårt Läs 2000: Låt oss läsa tillsammans. Föräldrar kan arbeta i skolbiblioteket. Maud berättar vidare om ett försäkringsbolag som sponsrar ett skolbibliotek, inrymt i en container på skolgården.

Efter en bensträckare tar Lone Bach Borius från Örtagårdsskolan i Malmö till orda. Med lätt brytning på danska uppmanar hon oss att vara GLADA! Vidare till hon att vi tänker på att språk är så mycket mer än orden vi säger. Använd många sinnen och intelligenser (Howard Gardner). Eftersom Örtagårdsskolan är en invandrartät skola känns det extra viktigt att jobba så här, säger Lone och tillägger: Våra invandrarelever må vara fattiga, men inte språkfattiga!

Indelade i grupper: år 0-1, 2-3, 4-5, 6-7 och 8-9 blir vi uppmanade att ta oss Jorden runt. Tanken är att vi ska använda så många sinnen som möjligt. Min grupp (0-1) har Våra barn som underrubrik. Till vår hjälp har vi en stencil, som ska hjälpa oss att planera för många sinnen. Bilder på barn, en hand, ett hjärta, en sol med en uppsträckt hand och ett par fötter påminner oss om språkets många uttryckssätt. Alla barn är bra på att göra något! Det blev ett stundtals ganska livligt grupparbete. Innan dagen är slut får vi stenciler från alla grupperna.

På detta sätt arbetar Lone m fl inom CirKuS, som står för Center i riktning Kultur Språk. I det dagliga arbetet använder man bl a temalådor. Det är fem stycken och innehåller:
0-1 Afrikanska djur
2-3 Sagor, myter och fabler från Afrika
4-5 Barns villkor i Afrika
6-7 Den afrikanska öknen och afrikanska barn i Sverige
8-9 Från utnyttjande till inspiration

Vi studerade några av dessa lådor, som förutom litteratur även innehåller filmer, musik, föremål, tips, handledningar, matvaror m.m.

Så försvinner förmiddagen och det är dags för lunch på restaurang Röken vid havet. Stärkta av sill och potatismos är vi beredda att berätta själva. Britt och Maria påminner oss om Kiplings Just så-historier och Varför är (var)-historier. Dagens uppgift är flodhäst och struts. Gruppernas uppgift är att hitta på en historia om varför ett djur ser ut som det gör. Vi fick tre frågor att utgå ifrån. Ett bra stöd för blyga barn och barn med bristande fantasi. Min strutsgrupp skulle berätta om varför strutsen har så långa ben och så lång hals samt varför den gömmer huvudet i sanden. Under skratt och ivrigt gestikulerande redovisade vi för en flodhästgrupp.

Åter till verkligheten. Om Afrikagruppernas arbete berättar Maud. Vi får veta att det spelats in en videofilm om olika skolbyggnadsprojekt. De som arbetar med dessa byggen lär ha ett arbete från grunden och projektet kan delvis ses som en sorts yrkesutbildning. Genom utvecklingssamarbete kan vi hjälpa människor att hjälpa sig själva istället för att bli beroende av bistånd utifrån.

Efter kaffe i solen och skolbiblioteksprat är det dags för dagens sista inslag: Monica Zak! Med sprucken stämma tar hon oss med både till Afrika och Sydamerika. Medryckande berättar hon om hur hon levt bland befolkningen och tagit del av deras öden och berättartraditioner. Var man tillfångatagen kunde man bli fri genom att läsa upp en dikt och lämna kameler. Man såg berättandet och berättelser som gåvor. Eftersom Monica talar spanska kan hon tala med befolkningen och, vilket hon anser mycket viktigt, tala ensam med barnen i Latinamerika. Det är viktigt för att få den rätta kontakten. Senaste boken, Alex Dogboy, skildrar en pojke som lever på gatan tillsammans med två hundar i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Dyster verklighet, men Monica förmedlar hopp också.

Ett undantag från regeln fick hon göra under tillkomsten av Pojken som levde med strutsar. Den utspelar sig i Somalia och Monica måste arbeta med tolk. Gripande berättar hon om pojken, som kom bort i en sandstorm och som växte upp bland strutsar; om magiska händelser, som bidrar till fascinerande livsöden. Monica är en utmärkt berättare. Det har kanske sin förklaring i att hennes mamma läste mycket för henne när hon var liten. Dagen därpå återberättade Monica berättelserna för kamraterna i skolan. Monica och övriga föreläsare avtackas med en flaska rapsolja från bygden. Tänk globalt - handla lokalt!

Tack Skolbibliotek Syd för en fantastisk dag i Simrishamn! På hemvägen på tåget läser jag min nyinköpta bok Spöken från hela världen av Monica Zak.