VAD HÄNDER MED PROJEKTARBETE 100 P?
av Berit Wijk Tegenrot

Alla elever som började gymnasieskolan efter ht 2000, skall göra ett projektarbete på 100 poäng. För detta finns en särskild kursplan och betygskriterier. Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform (Gy 2000: skolverket, 2001). 

Arbetsprocessen räknas
Vad som betonas särskilt vid projektarbetet är att arbetsprocessen är lika viktig som slutprodukten. Hur eleven planerar, resonerar, genomför och utvärderar sitt arbete har betydelse för bedömningen. Just att vara medveten om vad man gör betonas speciellt. Varje elev ska därför också skriva loggbok kontinuerligt under hela arbetsprocessen. Inför starten av kursen erbjöds gymnasieskolor kompetensutveckling för ett antal personer på varje skola, efter påpekanden fick även bibliotekarier vara med på kurserna (efter att särskilda pengar skjutits till). Det har skrivits många läroböcker och handböcker både för elever och lärare i ämnet Projektarbete under de senaste åren, men det är mycket få skrifter som tar upp något om biblioteken och bibliotekariernas funktion som en viktig hjälp för eleverna och som resurs och stöd för projektarbetet.


Naturlig metodikkurs - trodde vi!
Många var vi gymnasiebibliotekarier som tänkte att ÄNTLIGEN skall processen uppmärksammas och processen vid informationssökning bli synlig hos eleverna. Skolbibliotekets pedagogiska roll skulle förstärkas och samarbete med lärarna/handledarna skulle bli bättre. Informationssökning skulle bli en naturlig del inom Projektarbetets metodikkurs – trodde vi! Informationssökning är i allra högsta grad en viktig del av arbetsprocessen och biblioteken är en pedagogiskt resurs där eleverna kan lära sig en viktig färdighet inför framtiden, dessutom skall eleven enligt några av projektarbetets mål:

- kunna välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem

- kunna välja relevant material och metod samt relevanta redskap


Bibliotekets roll alltför otydlig
För att kunna välja och avgränsa en uppgift inom ett kunskapsområde behöver eleven en översiktlig information i ämnet. För att hitta denna information kan eleven behöva ett visst mått av informationskompetens. För att sedan fördjupa informationen och välja material behöver eleven mer kunskaper i informationssökning. Var kan man hitta mer information, vilka böcker är lämpliga, vilka databaser, arkiv e t c kan man lämpligen tänka sig hitta information i? Allt detta är en process som eleven behöver bli medveten om, man genomgår olika stadier med problemformulering, informationssökning, genomläsning och urval. Efter precisering av frågeställning krävs ytterligare informationssökning, reflexion och inte att förglömma den kritiska granskningen av informationen man inhämtat. Den här processen tar tid och den kräver undervisning och handledning. Vad är bibliotekets och bibliotekariernas roll i denna process. Man hade önskat att rollen skulle tydliggöras och att det tydligare framgick i skrifter och kursplaner från Skolverket och Myndigheten för skolutveckling vilken roll biblioteken spelar i kursen Projektarbete.


Informationskompetens viktig
Man kan fråga sig hur eleverna självständigt ska kunna välja material och kritiskt granska dessa (betygskriterier för väl godkänd) om de aldrig får lära sig hur man hittar material (informationen faller inte över eleverna precis) och kritiskt granskar dessa?

Anses det inte som en viktig färdighet att kunna orientera sig i ett stort informationsflöde och kunna finna den information man behöver – när man behöver den? Att bli informationskompetent är viktigt för alla i dagens samhälle och den kompetensen kan med fördel utvecklas när man arbetar t ex med sitt projektarbete. Detta kan bidra till att läroplanens mål uppfylls.


Ändå händer ingenting
På många gymnasieskolor har det säkert skett en hel del i samband med att kursen projektarbete infördes, men på alltför många skolor har det inte hänt något alls. Man jobbar på som vanligt och förändringar i arbetssätt är små och samarbetet lärare - bibliotekarie är lika liten som tidigare. Så länge bibliotekarierna och biblioteken inte finns med i dokument som Myndigheten för skolutveckling och andra aktörer publicerar och så länge biblioteket inte är en naturlig del av skolans pedagogiska resurs och bibliotekarierna inte får en tydligare roll i Projektarbete 100 p är det mycket svårt att förändra arbetssätt och roller i skolan.


Berit Wijk Tegenrot, bibliotekarie, Helenholms gymnasium i Malmö