FRÅN STÄNGT RUM TILL PEDAGOGISK RESURS
av Marianne Ohlsson

Bulltoftaskolan är en låg- och mellanstadieskola i Malmö, integrerad med förskola och fritids. Skolan är en av sex skolor i Kirsebergs stadsdel och har idag ca 400 elever fördelade på 8 mellanstadieklasser och 7 lågstadieklasser. Skolan har två centralt placerade bibliotek, ett för de yngre barnen och ett i mellanstadiedelen. Vårterminen 1985 blev jag ansvarig lärarbibliotekarie för de äldre barnens bibliotek, vars utveckling och arbetssätt jag här kommer att beskriva...

Kunskapssyn
Redan i slutet av 80-talet förde vi intensiva diskussioner på skolan om kunskapssyn och ett förändrat arbetssätt. Vi ville få våra elever mer delaktiga i såväl planeringen av skolarbetet som genomförandet och vi började därför diskutera en förändring av skolbiblioteksverksamheten. Skolbiblioteket var vid den här tiden ett stängt rum med ett mycket föråldrat bokbestånd.

Våra diskussioner ledde fram till två viktiga beslut, som faktiskt står sig än idag:

1. Vi köper endast in klassuppsättningar av läromedel i ämnena engelska och matematik. Resterande pengar satsas i huvudsak på fack- och skönlitteratur till biblioteket!

2. Biblioteket skall vara ett "öppet rum" tillgängligt för alla under hela skoldagen.

Detta blev avspark för ett mer tematiskt inriktat arbetssätt, där skönlitteraturen sattes i centrum och genom åren har vi sedan fortsatt satsa på skolbiblioteket och medvetet arbetat för att göra det till en viktig resurs och ett fungerande verktyg i det undersökande arbetssättet.

Verksamheten idag
Efter många års arbete är biblioteket idag, till min stora glädje, totalt integrerat i undervisningen. Vi är i princip självförsörjande på både fack- och skönlitteratur, vi har CD-romutrustade datorer, Internet, scanner och digitalkamera och ett stort antal elever och lärare kommer dagligen till biblioteket för att arbeta, söka information, läsa och låna.

Som alla vet ställer vårt informationssamhälle stora krav på elevernas förmåga att sortera, bearbeta och prioritera och detta måste de få hjälp att lära sig. Därför får eleverna sedan ett år tillbaka en grundläggande utbildning i informationssökning och källkritik i biblioteket. Även våra nyanställda lärare får en kort informationskurs om skolans biblioteksverksamhet.

Bokprat
Något som de allra flesta eleverna ser fram emot är våra bokprat. Enligt traditionen på skolan är det åk 6 som 1-2 gånger per termin läser och recenserar bibliotekets nya böcker. Därefter håller de tillsammans med mig bokprat för de andra eleverna på mellanstadiet och deras omsorgsfullt gjorda recensioner hänger på biblioteket för alla att ta del av. Dessa bokprat ser jag som en av hörnstenarna i vår verksamhet och jag är säker på att det är en av anledningarna till att vi har så många läsglada elever.

Temalådor och Tematräffar
Under årens lopp har vi byggt upp ett system som möjliggör mycket skönlitteraturanvändning i undervisningen. Det är s k temalådor bestående av både grupp-, halv- och helklassuppsättningar av böcker som lärare och elever provat ut i samband med olika teman. Nästan varje år satsar vi på att göra en ny låda och därför har vi idag 22 temalådor med mycket skiftande innehåll. Det är allt från problem/relationsorienterade teman - Mobbning, Kärlek, Främlingsfientlighet - till rena skolämnesorienterade teman - Vikingatiden, Medeltiden, Nazism, Sydamerika m m. Lådorna utvärderar vi med jämna mellanrum, gallrar och förnyar för att hålla innehållet så aktuellt som möjligt.

Dessa lådor kan användas på många olika sätt, men för att de skall bli meningsfulla är det viktigt att diskussioner om hur de kan användas och varför de skall användas ständigt aktualiseras. Många studier har ju visat att ett välutrustat och välorganiserat bibliotek inte är någon garanti för att det används. De pedagogiska diskussionerna måste hela tiden hållas vid liv. Därför försöker jag att ordna två pedagogiska diskussionsträffar varje termin och dessa s k Tematräffar hoppas jag skall stimulera såväl nya som äldre lärare att fortsätta arbeta tematiskt och vilja använda mycket skönlitteratur i undervisningen.

Skolledning som vågar satsa
En av förutsättningarna för denna positiva utveckling är naturligtvis det lärarkollegium som jag under alla år haft förmånen att arbeta tillsammans med, intresserade och engagerade lärare som ser skolbibliotekets möjligheter och som varje år satsar en del av den gemensamma resursen på biblioteksverksamheten. Den verksamhet vi har idag kräver att jag som bibliotekarie finns i biblioteket under skoldagen.

Under många år har jag bara haft 1-3 veckotimmar för mitt biblioteksarbete men 1997 fick jag och därmed vårt skolbibliotek, helt andra förutsättningar att utvecklas. Tack vare barn- och ungdomschef Arne Lundström och skolans två chefer Monica Germundsson och Inga Sandström finns jag idag hela 18 vtr i biblioteket. De har trots det kärva ekonomiska läget i Malmö vågat satsa på den resurs som ett bemannat och fungerande skolbibliotek utgör.

Nyckelordet för en bra verksamhet är kontinuitet. Därför kan t ex bemanningen av skolbiblioteket inte få styras av kortsiktiga eller pengabesparande åtgärder, såsom tillfälliga projektpengar eller den årliga budgetens utseende. Man måste arbeta fram permanenta lösningar där biblioteksverksamheten är en självklarhet och inte tvingas konkurrera med andra verksamheter. En skola som inte ges möjlighet att utveckla sin biblioteksverksamhet kommer enligt min mening att hamna på efterkälken med pedagogiska konsekvenser som följd.

Jag är oerhört glad och stolt över vårt skolbibliotek, som med gemensamma krafter utvecklats under så många år och tack vare det ökade samarbetet med en intresserad skolledning ser framtiden ljus ut. Vårt bibliotek spelar idag en central roll i barnens lärande.


Marianne Ohlsson, Bulltoftaskolan, Malmö

Läs mer om Bulltoftaskolans bibliotek i Magnus Cadiers artikel.