I den gamla gympasalen på Skanörs skola ligger numera skolbiblioteket, eller Mediateket som det kallas i Vellinge kommun. Det är vackert inglasat med insyn från korridoren utanför. Själva biblioteket är uppdelat i två avdelningar där ca en tredjedel av ytan utgör ett rum för sig, det s k "Lugna rummet", där eleverna kan sitta och arbeta i någorlunda lugn och ro. Resten utgörs av själva biblioteket där skönlitteraturen huserar på första våningen och facklitteraturen på balkongen en trappa upp. Det är inte stort i kvadratmeter räknat, men tack vare takhöjden är det en luftig och tilltalande lokal med träpanel på de höga väggarna där stora fönster längst upp släpper in dagsljuset. Här jobbar Fredrik Rasmusson sedan ca 1½ år tillbaka.

Jag kommer en fredag eftermiddag och hälsar på men biblioteket är ingalunda tomt på elever. Bredvid Fredriks skrivbord placerat längs bibliotekets höga vägg ligger datarummet, en ganska litet rum där fem datorer och en skrivare finns tillgängliga för skolans elever. Här sitter elever som ständigt pockar på Fredriks uppmärksamhet, varför det är med viss möda jag lyckas få en pratstund med honom.

Vi pratar bl a om skolbibliotekariens pedagogiska roll. Detta att som fackutbildad skolbibliotekarie inte nödvändigtvis ha pedagogiska kunskaper med i bagaget, kan vara en viss nackdel. I syfte att åtgärda detta gick Fredrik och ett par andra skolbibliotekarier från kommunen hösten 2003 en 5 p distanskurs från Tekniska högskolan i Ronneby (?), Pedagogik för bibliotekarier (eller Bibliotekspedagogik?).

Själva kursen bestod i att gemensamt lösa fyra gruppuppgifter där själva redovisningen i tre av fallen bestod i en sammanställning av diskussionen. Kursen var helt och hållet online, dvs alla diskussioner och gruppuppgifter försiggick via Internet. Fredrik tyckte att diskussionerna var intressanta men är trots allt lite besviken - han hade haft större förväntningar på att lära sig något konkret. Här anser han att kursen saknade tillräckligt handfast utlärning och även att lärarna, som inte verkade så väl insatta i vår biblioteksproblematik, inte gav den feedback han förväntat sig. Om det var för att de saknade kompetens därtill eller helt enkelt för att det inte ansågs ingå i kursen vill Fredrik lämna osagt.

Den fjärde uppgiften var den mest intressanta, berättar Fredrik. Där skulle man planera en pedagogisk situation, ett undervisningstillfälle i ett specifikt ämne. Han löste den ihop med Sara Ek, skolbibliotekarie på Ljungenskolan i kommunen. Tillsammans planerade de en rad lektioner inför ett författarbesök av Gull Åkerblom som faktiskt skulle äga rum på Ljungenskolan. De satte ihop uppgifter där eleverna via olika källor fick söka fakta om Gull och även andra samtida författare. Själva presentationen av de olika författarna utmynnade i ett "bokträd" som i samband med författarbesöket sattes upp på skolan.

Här fick de jobba med just de praktiska frågor som Fredrik säger att han var ute efter - hur man lär ut olika sökstrategier och hur man rent generellt lägger upp lektioner i både biblioteks- och informationssökning. Detta utöver utbytet med de övriga deltagarna på kursen ansåg Fredrik var det som gav mest.

Detta att vi skolbibliotekarier mer och mer måste ta på oss lärarrollen är ju inget nytt, men eftersom konceptet informationssökning är relativt nytt och oprövat får var och en pröva sig fram bäst man kan, vilket egentligen är otroligt ineffektivt. Och att hitta relevanta kurser i ämnet är tydligen inte det lättaste. Vi i nätverket i kommunen, precis som vi i föreningen, är ständigt på jakt efter bra kurser i ämnet - och frågan är vem som är mest kompetent att hålla sådana här kurser.

Kan det vara så att vi får mer ut av att lära av varandra än att söka denna kunskap på högskolor/universitet?