En kunskapens trädgård
Men det är inte enbart ett fysiskt rum. Det är ett rum för drömmar av olika slag, en plats där världen kan bli större, en vrå där upplevelser kommer till barnet, en arbetsplats där läraren kan förkovra sig, … ja utan skolbiblioteket kan ingen modern skola klara sig och inte kunde man det tidigare heller. Ibland är böckerna utspridda bara för att ingen förstår att denna kunskapens trädgård måste vara samlad. Dessutom måste det finnas en trädgårdsmästare med inte gröna fingrar men med läshuvud. Kanske kan det ordet få en ny innebörd. En bibliotekarie med läshuvud ska handha böcker och ett helt mediabestånd värdigt skolan i 2000-talet.

Några framsteg kan noteras
Lennart Hellsing säger i sin Tankar om barnlitteraturen, som utkom första gången 1963 och kom i ny utgåva 1999, att utvecklingen om vad man ska ha barnlitteraturen till tar sin tid. Han tycker inte själv att utvecklingen har ”gått rasande fort” men att ”några framsteg kan noteras”. ( s. 12)

Nu handlar hans bok mest om barnlitteratur men redan på 60-talet tar han också med dagstidningar, serier, TV-pjäser, radio, teater och film som barnlitteratur i sociologisk betydelse. Här finns strukturen hos ett nutida bibliotek nästan klar. Lennart Hellsings visa ord redan på 60-talet från en framåtblickande man är väl värda att citera. Visst går de också att använda på skolbiblioteksutvecklingen, där barnlitteraturen ska vara kärnan tillsammans med alla andra medier idag. Utvecklingen har inte gått rasande fort men några framsteg kan noteras, som sagt. I en tidigare artikel i Skolbibliotek Syd nr 2- maj 2000 skrev jag om skolbibliotekets roll och vad som krävs i skolan idag. Två år senare kan jag konstatera att Skolverket har en stor satsning, vi har projekt Helvetesgapet i Göteborg, det skrivs böcker om en mängd läsprojekt och skolbibliotek är i ropet.

Dags att ta ansvar
Varför går det ändå så långsamt i en del kommuner och på en del skolor?

Varför får inte de skolbibliotekarier som vet vad som behövs det stöd de behöver av kollegor och sin rektor? Finns det inte tid till pedagogiska diskussioner? Går kraften åt till andra frågor på skolan?

Är skolbiblioteket en s.k. mjuk fråga, som inte har någon slagkraft i diskussioner, politiska tal eller är det rent av är så att personer på styrande positioner inte förstår vidden av problemet?

Det finns nog många förklaringar, men samtliga inblandade får ta tag i frågan och TA ANSVAR för den kommande generationen. Jag ställer alltså frågorna igen men ger också svar.

Skolbibliotek är skolutveckling
Varför ska varje skola ha ett väl utbyggt skolbibliotek?
Dagens och morgondagens skola måste ha ett brett litteratururval och mediabestånd - på hyllan och i datorn samt i tidskriftshyllan.
Den politiker och tjänsteman som ska kunna försvara sin syn på skolans roll och pedagogik skall se över denna fråga i sin kommun.
Den skola som ska ge sina barn en bra framtid skall prioritera skolbiblioteken.
Den rektor som vill få schvung på skolutvecklingen skall satsa på skolbiblioteket. Det går nämligen inte att följa läroplanen annars.
Den lärare som ska utveckla arbetsformer måste ha tillgång till ett modernt bibliotek utrustat för att möta 2000-talet.
Den elev som ska kunna hitta fakta måste kunna orientera sig i detta landskap.
Den förälder som behöver hitta litteratur för att bistå sitt barn i sin föräldraroll ska kunna använda skolbiblioteket- och hitta såväl skönlitteratur som facklitteratur liksom kunna använda datorer. Detta är en demokratifråga.

Tid, pengar och stöd
Hur?
För upp skolbiblioteksfrågorna som nr 1 på skolan och avsätt tid och fortbildning till skolbibliotekarien. Eldsjälarna drar lasset men de behöver hjälp i form av tid, pengar och stöd. Gör en genomtänkt biblioteksplan.

Vem ska vara ansvarig?
Skolbibliotekarien i samarbete med rektor och arbetslag. Skolbibliotekarien ska ingå i skolans ledningsråd och ha ständig kontakt med vad som görs och planeras i arbetslagen.
TID är resurser och det är ofta tid för att driva skolbiblioteket som fattas. Det är min erfarenhet efter samtal med rektorer och lärare. Det är också väldigt olika i olika kommuner. Har vi då en jämlik skola?

Vad ska finnas? ( Se inledning).
Alla medier som behövs i ett undersökande och tematiserat arbetssätt med skönlitteraturen som en del av all litteratur. Arbetslagens arbetsinnehåll och pedagogik ska vara vägledande.

Skönlitteraturens roll
En stor del av skolbibliotekets böcker är skönlitteratur och böcker som är på gränsen mellan skön- och facklitteratur och intresset för att använda den mer centralt i undervisningen ökar. Det kan vara att göra historien levande och använda t.ex. Svedelids skönlitterära böcker i historia. Eleveran ska diskutera etik och ställningstagande och först läsa Cannie Möllers bok ”Kriget om källan”. Det kan handla om emigration och att läsa Conlon McKennas bok om Irland, ”Den långa vandringen”. Vem eller vilka ska hålla ett sådant urval levande och ständigt förnya? Är det annars möjligt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen? Skolbibliotekscentraler kan hjälpa till, men skolan bör också ha en egen resurs.

Att läsa på arbetstid självklart
Kan det räknas som arbetstid att läsa barn- och ungdomslitteratur för att sedan använda i undervisningen? Självklart! Därför är det inte bara lärare som behöver använda biblioteket utan skolledare bör förkovra sig för att få kunskap i olika arbetssätt. Det är de som beviljar pengar, skapar studiedagar och så småningom ska utvärdera verksamheten. Barnens läsning är avhängig av de medel som satsas i skolbiblioteket. Barn med ursprung i andra kulturer ska kunna hitta böcker på sina hemspråk liksom goda böcker med tydlig svenska. Barn med läs- och skrivsvårigheter ska kunna hitta lämpliga böcker liksom bok och band.

Allt detta kräver personal med kunskap att förse biblioteket med det bok – och mediabestånd som fyller behoven. Det tar TID och förutsätter KUNSKAP dvs. kontinuerlig fortbildning.

Trots att lästiden under fritiden för barn har krympt enligt undersökningar är jag optimist. Läsningens stora betydelse för att kunna klara sig i ett mer i ett alltmer komplicerat samhälle har blivit mer känt, samtidigt som litteraturen är prioriterad i nya skolplaner. Men är skolbiblioteket det? Det som inte finns skrivet, finns inte- eller hur?

Biblioteket i lärarutbildningen
Vad händer i lärarutbildningen? Det är fullständigt uppenbart att den pedagogik och didaktik som är vägledande kräver ett väl utrustat skolbibliotek. De studenter som finns i utbildningen idag har inom svenskkursernas ram och i de allmänna utbildningsområdena i uppgift att studera de bibliotek de ser på sin praktik. De får också en modell för hur det kan se ut på ett fungerande skolbibliotek. De får också informationskompetens i olika kurser och i samband med sina examensarbeten. I de allmänna utbildningsområdena ska informationskompetensen förstärkas i samarbete med högskolebiblioteket. Då ska också IKT diskuteras. I den nya lärarutbildningen finns planer på att erbjuda en 5-poängskurs om skolbiblioteket som läromiljö. Just nu arbetar Kristianstad Högskola med denna progression.

Biblioteket i skolplanen
Hur ska alla kunna samverka till att alla våra barn ska komma in i böckernas värld och kunna hitta information som blir kunskap – i våra skolbibliotek?

Det återstår alltså ett antal frågor som skall besvaras:

· När ska bibliotekets funktion och utrustning kopplad till läroplanen finnas med i alla kommuners skolplan?
· Vilken sorts tidsplan har skolorna för sin egen skolplan?
· Hur kan alla skolbibliotekarier få fortbildning och framför allt tid för verksamheten?
· När blir pengar till bokbestånd öronmärkta i de kommuner där bokbeståndet andas 80-tal och inga andra medier finns?
· Hur och när ska det egna biblioteket bli en arbetsplats för såväl elever under skoltid som för lärare under planeringstid?

Slutligen: Ett lästips i dessa dagar. Jag vill avsluta med Marit Törnqvists ord i Allrakäraste Astrid: ” En på en gång ung och gammal människa, det är min bild av Astrid. En människa med både ljus och mörker. Så har jag lärt känna henne och jag har ofta förvånat mig över att så mycket kan rymmas inom en människa.”

Mary Ingemansson, universitetsadjunkt i svenska på lärarutbildningen vid Högskolan i Kristianstad